������ý

Projektledare Annica Löfdahl Hultman

Projektmedarbetare Andreas Bergh, Uppsala universitet och Håkan Löfgren Linköpings universitet.

Finansierat av Vetenskapsrådet 2021-2023 Dnr 2020-03144

I föreliggande projekt är studieobjektet lärares röster i ett virtuellt och expanderande lärarrum. Projektet tar avstamp i forskning som belyser hur reformpolitik påverkat villkoren för den svenska skolan och dess lärare och hur vi med med dagens blick kan vi förstå hur olika logiker över tid styrt och fortsatt styr skolan och lärarprofessionen. Målsättningen är att förstå vad lärarupproret på Facebook och dess olika uttryck kan säga oss om den svenska skolan och dess lärare i en samtid som präglas av förändringar i välfärdssystemet. Denna kunskap är viktig för politiker, för de lärarfackliga organisationerna och inte minst för lärarna själva, då lärarprofessionen ständigt verkar formas och omformas i ett spänningsfält mellan politik, ekonomi, fackliga frågor och arbetsrelaterade hälsoaspekter. För att bidra med kunskap om hur lärarprofessionen framställs i en sådan samhällskontext avser vi via en narrativ ansats, att studera de innehåll och de argument lärare använder för att föra fram sitt uppror på Facebook. Därmed är Syftet att bidra med kunskap om lärares egeninitierade engagemang, som det kommer till uttryck genom lärarupproret på Facebook, och diskutera dess betydelse för såväl skolan, lärarna som den nationella och lokala utbildningspolitiken. Processen med tillträde, datainsamling samt metoder för att välja, spara, lagra och analysera data inspireras av netnografi där specifika studier av sociala medier skiljer sig från traditionell etnografi. Vi kommer att finnas som medlemmar i lärarupproret och läsa, spara och analysera de inlägg som lärare delar däri. Facebookgruppen lärarupproret är en växande grupp som bildades för mindre än två år sedan och består idag av mer än 14 000 medlemmar. Det görs ca 40-50 inlägg varje dag som handlar om lärares vardag i skolan, de möjligheter och svårigheter som lärare dagligen handskas med i det vi förstår som en alltmer komplex undervisningspraktik. Data består av diskussionstrådar från två perioder under ett års tid, sammantaget ca 240 inlägg och ca 7000 kommentarer. Vi avser även att närvara vid fysiska manifestationer samt intervjua nyckelpersoner inom upproret, inom utbildningssystemet och de organisationer som upproret riktas mot. Projektet befinner sig i skärningspunkten mellan klassrumsforskning och forskning inom digitala och sociala medier. Lärare beskriver sin klassrumsvardag, men inom de resurser som den nätbaserade plattformen erbjuder. Analytiska redskap hämtas från narrativ teoritradition där data analyseras och förstås som lärares berättelser om sin profession och dess villkor, begrepp från forskning om digitala och sociala medier används som stöd. På kort sikt kan kunskap om lärares uppror på Facebook och därtill relaterade manifestationer bidra till en nyanserad bild av lärares vardag som inte bara formas av lärares agens, handlingsutrymme och yttre strukturella faktorer i skolans fysiska vardag utan även formas av lärares interaktioner i ett nätbaserat forum med för läraryrket nya språkliga uttryck liksom delvis nya erbjudanden om allianser, arenor och spridning av budskap. En ny forskningsfront formas således där delvis andra frågor om lärares arbete behöver ställas. På lång sikt menar vi att projektet kan bidra till kunskap om ett välfärdssamhälle i förändring och vilka krav detta ställer på utbildningssystemets olika professioner som ska verka inom detta förändrade professionslandskap.

��

• Löfdahl Hultman, A., Bergh, A., Lennartsdotter, M. & Löfgren, H. (2022): Swedish teachers’ and school leaders’ rebellion groups on Facebook- collective formations and administrators as gatekeepers, Education Inquiry,

��

This article explores Swedish teachers’ and school leaders’ Facebook rebellion groups as a medium where professional needs and actions can be formulated. Data consist of interviews with administrators representing the rebellion groups. Based on a theoretical perspective of teacher agency we searched for experiences and visions related to contextual aspects expressed in the groups. The results indicate a common experience of lacking resources among the groups. Through a well-balanced agency, they search for support among politicians in their striving to improve working conditions. However, the groups might develop different conditions for participating due to the formation of group-specific conversational climate about what is desirable and possible to post and discuss. Discussions on work-related issues might certainly be affected and the rebellion groups might contribute to preserve the specificity of each level in the school system. A split in the teachers’ rebellion group indicates virtual relationships between professionals are easy to give up in favour of new formations, making the virtual groups vulnerable. The results raise the question about changing cultural aspects and what it means to be a professional teacher/school leader. Will teacher agency in the future be dependent on participation in such social media groups?

��

• Löfdahl Hultman, A., & Löfgren, H. (2023). Narratives of Teachers and Teacher Unions in Swedish Facebook Rebellion Groups.��Professions and Professionalism,��12(3).

��

This study examines narratives about the teaching profession and teacher unions that Swedish teachers jointly produce in two teachers’ rebellion groups on Facebook, which is followed by a total of around 20,000 teachers. A sample of 33 posts and 2,445 comments were analysed using a narrative approach. The findings highlight narratives in which teachers wish to return to “the good old days”, struggle with everyday frustrations, call for a strike as an immediate solution, and describe hypothetical futures presenting the opportunity for proactive action and call teacher unions to dialogue rather than wait for them to satisfy the teachers’ demands.