������ý

Bakgrund

Projektet PilotSTEP startades hösten 2017 som en effekt av att vi som lärare, forskare och ledningsansvariga för förskollärarprogrammet och lärarutbildningen deltagit i iSTEP vid Stanford under åren 2016 och 2017. Vi inspirerades av tankar om core values (som i projektet blev demokrati- och värdegrundsfrågor), om mentorskap och återkommande samtal om lärararbetet (som i projektet blev horisontella nätverk och studentträffar). Därtill inspirerades vi av det då (2017) nyss avslutade interna arbetet om förändringar i förskollärarprogrammet där en möjlig profilering fördes fram.

Utifrån ett syfte att stärka förskollärarprogrammet vid ������ýs universitet har tre huvudsakliga frågor drivit projektet. Dessa kan i korthet beskrivas som 1/ att stärka koppling mellan forskning och grundutbildning; 2/ att stärka relationen mellan teori och praktik samt 3/ att skapa en möjlig profilering. Dessa frågor presenterades initialt i projektet och låg till grund för den finansiering som projektet erhållit från såväl LUN som HS-fakulteten. Resultaten som genererats i projektet PilotSTEP relateras i denna slutrapport till dessa frågor.

Efter att hösten 2020 ha presenterat resultat vid olika möten med förskollärarprogrammet, och representanter för delar av programmet, har vi i samverkan med kursledare under 2021 arbetat medvetet med att pröva olika former och innehåll samt diskuterat projektets resultat i termer av möjlig implementering i den reguljära utbildningen. (enligt dekanbeslut LUN 46/20 ska slutrapporten innehålla en omfattande analys av hur slutsatser från PilotSTEP ska omsättas i utveckling av Förskollärarprogrammet.)

Vad har vi gjort i projektet?

Inom projektet har vi haft möten med en grupp förskollärarstudenter i det vi kallar för horisontella nätverk. Under hela deras tid i utbildningen, 7 terminer, har vi mött denna studentgrupp under ca 70 tillfällen där vi på olika vis har samtalat om deras lärartillblivelse. Vi har även träffat delar av gruppen vid ett par tillfällen som nyutexaminerade lärare. Utgångspunkterna har innehållsmässigt fokuserat på erfarenheter från utbildningen, händelser i omvärlden och/eller deras tidigare och pågående erfarenheter av förskolan som arbetsplats, som förälder eller som förskolebarn själva. Vi har även samtalat om andra erfarenheter av förskolan (från media, forskning, vänner och släktingar). I de allra flesta samtal har dessa innehåll haft en positiv laddning, studenter är ivriga att formeras som lärare, och i sin lärartillblivelse har de behov av att diskutera möjliga handlingar även om vissa svårigheter också har belysts. Vi kallar det för att de utvecklar sin handlingsberedskap eller agens, vilket vi utvecklar närmare nedan.

Projektets teoretiska grunder

PilotSTEP-projektet bygger på idén om att demokrati- och värdegrundsfrågor behöver belysas och lyftas till diskussion i många olika former och kontexter för att bli en del av lärares kunskaper. Vi vet från tidigare forskning att det är svårt. En av dessa former som vi valt, kallar vi för horisontella nätverk. Begreppet är hämtat från teoretiska antaganden om hur lärare utvecklar sin handlingsberedskap, sin agens, och har beskrivits av forskare som Teacher Agency. Ett horisontellt nätverk består till stor del av jämlika positioner där ingen har en bedömande roll relaterat till en annan i nätverket. Forskning visar att horisontella nätverk är av stor betydelse för att lärare ska utvecklas i sin yrkesroll och för att tillägna sig önskvärda handlingsberedskaper. Lärare behöver helt enkelt diskutera sina val av handlingar i olika situationer med andra som har liknande erfarenheter och kunskaper för att på så vis utveckla sin handlingsberedskap. Översatt till lärarutbildningen har vi genom PilotSTEP valt att skapa horisontella nätverk där forskare/lärare inte har varit betygsättande och där innehållet inte på något vis bedömts som bra/dåligt, relevant/irrelevant osv.

I texten nedan presenteras de tre frågor som väglett projektet, där resultat från projektet först presenteras, därpå hur vi i olika delar av programmet prövat att implementera resultaten följt av relaterade analyser och slutsatser. Den första frågan har vi applicerat på terminerna 1, 2 och 5. Den andra frågan har vi applicerat på terminerna 3 och 4. Slutligen har den tredje frågan applicerats på terminerna 6 och 7. I de analyserande slutsatser som presenteras ingår naturligtvis hela programmet.

Att stärka koppling mellan forskning och grundutbildning

Resultat från projektet

Resultaten från våra horisontella nätverk, där vi forskare och studenter mötts, kan kort sammanfattas med att vi alla delgett varandra erfarenheter kring ett innehåll som till stor del initierats av studenterna. På så vis har personliga erfarenheter och beprövade erfarenheter mött vetenskaplig grund och gett en mer robust kunskap om det specifika innehållet. Blivande lärare har på så vis utvecklat en viss handlingsberedskap, dels genom att ta del av andras erfarenheter, dels genom att samtala, fråga om, utmanas omkring och diskutera sina egna erfarenheter.

Möjlig implementering i den reguljära utbildningen

Vi vet att värdegrundsfrågor fokuseras mer specifikt i de inledande delarna av programmet, och att vårt inslag gällande horisontella nätverk handlar om att utveckla en form för demokratiska samtal och reflexion. Utifrån våra resultat och erfarenheter av att forskare och studenter möts i horisontella nätverk har vi arbetat så här:

I Termin 1 har lärarlaget fått tips om litteratur om horisontella nätverk inför att de själva ville pröva att låta erfarna verksamma förskollärare ingå i liknande möten och samtal med studenterna. Vi har kontaktat kursledning för att följa upp hur arbetet med horisontella nätverk har gått och erbjudit möten med någon form av input med fokus på lärarlaget. Vid två tillfällen har vi mött lärare från termin 1 för fortsatta diskussioner om möjligheter att arbeta med horisontella nätverk i lärarlaget. Det har från lärarna upplevts givande att föra dessa diskussioner med forskargruppen. Lärarna har berättat om innehållsliga aspekter som prövats. I termin 1 är det exempelvis inte respektive grupplärare som bedömer de egna studenternas examinerande uppgifter utan de bedömer varandras studentgrupper. Ett annat exempel handlar om att de planerar att använda sig av formen för horisontella nätverk i sina gruppträffar med studenterna för att bättre kunna tillvarata studenternas frågor och erfarenheter.

I Termin 2 har forskarfika anordnats vid tre tillfällen under våren. Här har forskare från PilotSTEP tillsammans med kursens lärare mött studenterna via zoom i såväl stora som små grupper. Här har fokus varit på studentgruppen. Innan dessa tillfällen har kursledare/undervisande lärare mött forskare för att informera om innehållet i den aktuella kursen och gemensamt med forskare formulerat några möjliga fördjupande frågeområden till studenterna. Under våra forskarfika har studenter haft möjlighet att fråga om och diskutera det innehåll som de just mött i kursen och dela med sig av egna erfarenheter. Reaktionerna från studenterna har varit positiva, och bland annat lett till att studenterna har vågat kontakta andra forskare/författare vars forskning de tagit del av under utbildningen.

I Termin 5 har vi genomfört två forskarfika, dels via zoom med hela gruppen och dels på campus där studentgruppen varit uppdelad i smågrupper. Innehållet har varit inriktat på professionsutveckling då detta är ett tema inom kurserna i T5. En erfarenhet från dessa olika sätt att föra horisontella samtal är att de mindre grupperna är mer lämpade för att skapa förutsättningar för alla att få göra sin röst hörd. Vi vill även betona att forskarfika via zoom har varit och är möjligt att genomföra om inga andra möjligheter erbjuds, men företrädesvis i mindre grupper.

��

Analys och slutsats

Generellt menar vi att det är värdefullt för studenterna – och för forskare – att mötas och samtala om olika innehåll som vi alla funderar över gällande förskolans praktik och lärares arbete. De forskare som deltagit har inte förberett sig mer än att just ha generell forskningsgrundad kunskap om de områden som berörs (förutom när fokus varit på digitalisering där en av oss forskare har specifik kompetens). Vi har även berört frågor om lärartillblivelse, generellt och i relation till de ämnen/områden som vi berört, där vi inom projektet känner oss väl förtrogna med aktuell forskningsfront. Studenterna har vid några tillfällen i förväg fått frågor att fundera specifikt över som härrör från UBB:s forskning.

Att forskare som finansieras av LUN via forskningscentra avsätter någon timme per termin för att möta studenter i forskarfika menar vi är fullt rimligt och ryms inom befintlig finansiering. Det bidrar till en förståelse av det innehåll forskare arbetar med och skapar relationer som gör att studenter lättare vågar närma sig forskning i olika frågor. Det är både roligt och värdefullt för alla som deltar och kan minska avståndet mellan forskare/forskning och undervisning/studenter. Vi vill betona att det är en ömsesidig process där forskare kan hålla sig uppdaterade om vilka innehåll och vilka diskussioner som förs i förskolans praktik, och där forskares bidrag kan fördjupa kunskaper och nya dimensioner kan utvecklas. Olika varianter, med eller utan lärare, kan genomföras. Om undervisande lärare deltar så vill vi betona att innehållet i samtalen inte ska vara en del av kursinnehållet som bedöms eller betygssätt

Vi har sett att studenterna i pilotprojektet, från att ha varit ovana vid formen och vid att träffa och samtala med forskare, utvecklats i sitt sätt att fråga, fundera och reflektera i dessa möten. Under implementeringsfasen har vi sett liknande tendenser hos studenter i den reguljära utbildningen. En förhoppning när pandemin är över är att det kan finnas drop-in-forskarfika på plats på KAU som kan utgöra dessa mötesplatser där forskning/forskare möter studenter i gemensamma samtal om utbildningens innehåll. Det återstår att lösa hur studenter som huvudsakligen studerar på distans kan få del av liknande samtal. Kanske via digitala mötesrum/zoom, kanske vid närträffar. Idén om forskarfika har anammats av andra program vid KAU med positiva resultat. Vi har även presenterat idén för utbildningsledare vid rektorsutbildningen på KAU där mottagandet var positivt och där idén prövats i utbildningen.

��

Att stärka relationen mellan teori och praktik

Resultat från projektet

De resultat vi sett från projektet innebär att studenter till viss del upplevt ett glapp mellan de delar som behandlas på campus i de ämnesbaserade terminerna, T3 och T4, och de delar som studenterna möter under VFU. Det finns en önskan bland studenter att få diskutera beprövad erfarenhet i högre utsträckning tillsammans med lokala lärarutbildare och arbetslaget på förskolan. Det har dessutom upplevts som en brist att inte fått pröva just de innehåll som behandlats på vetenskaplig grund i campuskurserna. Vi vill betona att studenterna till stor del ändå är nöjda med sin VFU, men att det finns förbättringspotential. ��

Möjlig implementering i den reguljära utbildningen

I utbildningens VFU under T3 och T4 har vi haft fokus på att stärka kopplingen mellan VFU och campus där vi specifikt riktat in oss på VFU och lokala lärarutbildare.

Forskare från PilotSTEP har informerat om resultat från projektet på såväl LLU-dag som på handledarutbildning. I möten med lärare i ämnesterminerna har samtalen berört förändringar som inom programmet redan påbörjats för att stärka kopplingen mellan teori och praktik. Bland annat har det handlat om att utveckla projekt i samverkan med kommunerna vilket ger studenterna möjlighet till fördjupade tankar och reflektioner om hur planerad undervisning kan genomföras i verksamheten. VFU-målen är nu tydligare kopplade till innehållet i ämneskurserna – ett arbete som redan genomförts i samarbete med VFU-ansvariga i programmet. Här ser vi i nuläget inget behov av ytterligare förbättringsåtgärder.

Därtill har ett specifikt fokus varit på samtal om VFU i T3 och T 4 där vi återkommande informerat om våra resultat. I en särskilt riktad satsning har tid för forskning möjliggjorts inom ULF-satsningen, där en av UBB:s forskare särskilt arbetar med koppling mellan teori och praktik i termer av beprövade erfarenheter och vetenskaplig grund riktade till några VFU-förskolor och till de förskollärare som arbetar där. Resultat från detta projekt och hur det kan komma att implementeras i den reguljära lärarutbildningen kan vi inte uttala oss om förrän ULF-projektet är avslutat.

Analys och slutsats

För att upprätthålla en stärkt relation mellan teori och praktik så menar vi att det är nödvändigt att ha kontinuerliga dialoger om innehåll och mål i VFU-kurserna mellan kursansvariga på campus och LLU. Vetenskapliga perspektiv på ett innehåll behöver belysas i relation till beprövad erfarenhet under VFU. Det är också viktigt att studenter ges möjligheter att se skillnader och likheter mellan undervisning som bygger på beprövade erfarenheter och vetenskapliga grunder – och hur personliga erfarenheter kan vidareutvecklas till beprövade erfarenheter. Metoden för att genomföra dessa dialoger kan med fördel ske via horisontella nätverk, där studentrepresentanter, LLU, campuslärare, och eventuellt ytterligare forskare ingår. Denna design kan bidra till att stärka kunskaper och erfarenheter både hos studenter, LLU och lärare på campus. Vidare kan dessa erfarenheter föras vidare till handledarutbildningarna, utgöra innehåll i forskningscirklar (som i det pågående ULF-projektet) m.m.����

Att skapa en möjlig profilering

Resultat från projektet

Några erfarenheter från projektet som avser kopplingen till demokratifostran i förskolan är att de studenter som deltagit i projektet själva känner sig stärkta i sina kunskaper om förskolans värdegrund och demokratiuppdrag. Det gäller både de former som vi använt oss av, bland annat horisontella nätverk och deliberativa samtal, och det innehåll som vi samtalat om och som direkt eller indirekt har berört hur förskolans lärare kan verka för att arbeta med förskolans demokratifostran. Några sådana indikationer har vi fått genom att studenter, som har haft studieuppehåll och återkommit till utbildningen, berättar om att det nya sammanhanget/kursen inte innehåller samma reflekterande djup som bland de studenter som följt projektet från start. Dessa kunskaper stärks av det vi vet från Skolinspektionens granskning och rapportering av värdegrundsarbete i förskolan, tidigare forskning och projektgruppens egna erfarenheter inom det relaterade ULF-projekt som pågick 2018–19 med fokus på värdegrundsarbete i förskolan. Sammantaget vittnar rapporter, forskning och utvecklingsarbete om svårigheter att prata om värdegrund och demokrati i förskolan som därmed upplevs svårt att praktisera på ett medvetet vis.�� ������

Möjlig implementering i den reguljära utbildningen

Vid programrådsmöte under våren 2021 presenterade vi såväl bakgrund, resultat som tankar om implementering angående ett profilområde.

Vi har haft möte med kursansvariga för T6 om möjligheten att redan i den terminen samtala om och stötta studenter att reflektera kring värdegrund och demokrati i relation till de ämnen som studeras i T6. Ansvariga menar att detta är fullt möjligt och redan finns, men kan behöva betonas ytterligare. Vi har deltagit i ett zoom-möte med studenterna i T6 för att diskutera hur de kan tänka och reflektera kring ämneskunskaper och värdegrund/demokrati. Under mötet med studenter och lärare visade de en medvetenhet om förekommande skrivningar i förskolans läroplan om demokrati och värdegrund. Uppgiften var att skrivningar från läroplanen skulle integreras i de texter om utvecklingsarbeten som studenterna skulle genomföra. Vi fick tillgång till texter från 36 studenter som ville dela med sig, och det är enbart dessa texter vi kan uttala oss om. Totalt gick 94 studenter kursen. Efter en genomläsning av 36 avidentifierade texter noterar vi att i 23 av dessa nämner inte studenterna varken demokrati eller värdegrund. I 13 texter finns begreppen omnämnda och i 10 av dessa är begreppen mer utvecklade där studenterna även återkopplar till begreppen i sina diskussioner. Resultatet visar att de flesta som inte explicit skriver orden demokrati eller värdegrund inte heller gör någon analys som sträcker sig bortom att barn lärt sig matematik eller språk, medan de som tydligt nämner dessa begrepp också har klara tankar om varför det är viktigt ur ett vidare samhällsperspektiv, helt i enlighet med läroplanen. Några få har trots avsaknad av begreppen tankar om delaktighet och inflytande eller att det kan gå att generalisera till andra innehåll, men inte vilka.

Vi har därtill haft möten med kursansvariga i T7 om möjligheten att införa en rubrik om förskolans värdegrund och demokratiuppdrag i mallen för det självständiga arbetet. Avsikten var att på så vis stärka studenternas handlingsberedskap att tänka och diskutera i termer av demokrati och värdegrund oavsett ämnesinnehåll (vilket ju är en realitet i förskolans praktik). Vi har även arbetat fram ett förslag till text för en sådan rubrik i mallen:

Förskolans värdegrund och demokratiuppdrag

Oavsett vilket innehåll eller vilket tema du valt i ditt självständiga arbete så kan du välja att reflektera vad dina resultat betyder för förskolans värdegrundsarbete och förskolans demokratiuppdrag. Detta är en frivillig del i det självständiga arbetet och kommer inte att bedömas.

Här kan du till exempel skriva en didaktisk reflektion – hur du menar att de resultat du fått fram visar på hur lärare kan arbeta med värdegrund och demokratiuppdrag i förskolan. Eller/och, du kan till exempel skriva vad du menar att dina resultat betyder för barnen i förskolan, eller för vårdnadshavare, eller för de styrdokument som reglerar förskolans utbildning, relaterat till ett värdegrunds- och demokratiperspektiv.��

Studenternas texter skulle kunna utgöra ett underlag för att göra en bedömning av i vilken mån studenter förmår att föra diskussioner relaterade till värdegrund. Vi har stött på en del praktiska problem och tyvärr har vårt förslag inte setts som möjligt att i nuläget genomföra.

Analys och slutsats

Vi drar slutsatsen att det är mycket viktigt att studenter ges en strukturerad uppgift, där didaktiska reflektioner i relation till demokrati eller värdegrund måste artikuleras. Utan detta är det få som gör den typen av reflektioner och vi riskerar att hamna i samma brist på handlingsberedskap som Skolinspektionen i sin rapport liksom tidigare forskning visar, nämligen att förskollärare har svårt att prata om begreppen demokrati och värdegrund. Därmed får de också svårt att iscensätta undervisning som tar dessa innehåll i läroplanen på allvar.

Gällande profilering av programmet menar vi att detta behov kvarstår. Profilering skulle i sig bidra till att demokrati- och värdegrundsfrågor tydliggörs återkommande genom utbildningen. De aspekter som vi pekat på i T6 och T7 kan och bör införlivas i samtliga terminer, exempelvis genom tydliga krav i kursplanerna på reflexioner i relation till läroplanens och övriga styrdokuments skrivningar om demokrati och värdegrund.

Varför demokrati och värdegrund? Det behövs ett starkt fokus på dessa frågor i en tid där demokrati alltmer utmanas av antidemokratiska rörelser. Det handlar, som vi ser det, om att ta ett nytt och fördjupat grepp om de i högskoleförordningen fastlagda skrivningarna om att högre utbildning ska bidra till att stärka demokratin i samhället och att fostra lärare som bärare av demokratiska värden. Ett ständigt förändrat demokratibegrepp kan diskuteras och problematiseras i forskarfika med studenter, undervisande lärare och ytterligare forskare. Vi ser att det inom detta tema ryms frågor av mer specifik karaktär såsom genus, mångfald, hållbar utveckling m.m.����

Avslutande kommentarer

Projektet har presenterats i ett flertal olika sammanhang; konferenser, nätverksträffar och seminarier. Vi har därtill presenterat våra resultat och tankar för representanter för förskollärarprogram vid Høgskolen i Innlandet, Norge och vid svenska universitet. Flera lärarutbildningar är mycket intresserade och har funderingar över hur delar från våra resultat kan implementeras i deras utbildningar. I nuläget kan vi inte belysa eventuella resultat men vi återkommer gärna till LUN när vi har något att presentera från våra samverkanspartners.

������ý den 21 december 2021
Annica Löfdahl Hultman
Katarina Ribaeus
Ann-Britt Enochsson
Ebba Hildén

Referenslitteratur

Enochsson, A-B., & Ribaeus, K. (2020). “Everybody has to get a chance to learn”: Democratic aspects of digitalisation in preschool. Early Childhood Education Journal, 49(6).

Löfdahl Hultman, A., & Ribaeus, K. (2021). ”Det verkar som om de vill att vi ska hoppa av”: Förskollärarstudenters lärartillblivelse i en performativ lärarutbildning. Tilde. Skriftserie nr. 3. Ämnet som blev. Rapporter från den fjärde nationella konferensen i pedagogiskt arbete. Umeå Universitet.

Ribaeus, K., Enochsson, A-B., & Löfdahl Hultman, A. (2020). Student teachers’ professional development: Early practice and horizontal networks as ways to bridge the theory-practice gap. Journal of Early Childhood Teacher Education. Advance online publication.

Ribaeus, K. & Löfdahl Hultman, A. (2021) Teacher educators’ perspectives while dealing with internal and external demands: Shaping a student centred preschool teacher education? (Subm)

Priestley, M., Biesta, G., & Robinson, S. (2015). Teacher agency: An ecological approach. Bloombury Academic.

Skolinspektionen (2018). Förskolors värdegrundsarbete. Stockholm: Skolinspektionen

��

Pågående publikationer

Enochsson, A-B & Ribaeus, K: (work in progress) Digitalisation in preschool from a democracy perspective: Student teachers’ developing views.

Ribaeus, K: (work in progress): From mission to vision: Achieving democratic teacher agency.

Hildén, E. & Löfdahl Hultman, A. (work in progress) ”You should be nice and cheerful” Preschool teachers collegial leadership within a changed educational landscape.

��