LISA - Linking Instruction and Student Achievement

Vilken betydelse har lärares undervisningsstrategier för elevers kunskapsutveckling? Det är en avgörande fråga både för praktiker i skolan och för forskningen. LISA är ett forskningsprojekt som handlar om relationen mellan undervisning och lärande i skolan. I projektet har forskare på ��ýs universitet samarbetat forskargrupp vid sju andra universitet i de övriga nordiska länderna för att dels undersöka framträdande mönster i undervisningen, dels ta reda på hur olika undervisningsstrategier påverkar elevers kunskapsutveckling i olika ämnen. Studien bygger på en kombination av storskaliga videodata från klassrumsundervisningen med upprepade kunskapstester och elevenkäter. Dessutom har forskarna jämfört lärares undervisning i Sverige, Norge, Danmark, Island och Finland. Den svenska LISA-studien påbörjades under 2016 med stöd från Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL) och finansierades 2018–2021 av Vetenskapsrådet.

Under de senaste åren har forskningen om skolan i allt högre grad framhållit den avgörande betydelsen av lärares kompetens och kvaliteten på deras undervisning. Dessa faktorer visar sig vara viktigare än andra ofta diskuterade faktorer som exempelvis socio-ekonomisk bakgrund, klasstorlek och lärares utbildningsnivå för att förklara elevers framgång i skolan. Vilket slags undervisning som är mest effektiv och hur man bäst går tillväga för att studera den vetenskapligt råder det emellertid mindre��enighet om. Genom internationella testprogram såsom PISA, PIRLS och TIMSS prövas elevers kunskaper och kunskapsutveckling numera ofta och noggrant. Dessa mätningar ger möjlighet att följa trender i kunskapsutvecklingen inom och mellan länder. Däremot förmår de som regel endast i liten utsträckning koppla samman elevers kunskapsutveckling med den undervisning som sker i klassrummen. Vi skulle till exempel behöva veta mer om vilken betydelse interaktionen mellan lärare och elever, formuleringen av mål för undervisningen, bruk av texter och uppgifter liksom den kognitiva nivån på lärares instruktioner har för elevernas lärande i olika ämnen. Ett sätt att undersöka effekter av specifika klassrumspraktiker är att kombinera detaljerade och storskaliga videoobservationer med tillförlitliga mått på kunskapsutveckling.

Syftet med LISA-studien har varit dels ta reda på vilka mönster som kännetecknar undervisningen i svenska, matematik och samhällskunskap på högstadiet, dels att��ta reda på vilken betydelse olika undervisningsfaktorer har för elevernas kunskapsutveckling. Mer specifikt har vi undersökt mönster i undervisningen genom videoobservationer och enkäter, och sambandet mellan undervisning och kunskapsutveckling genom regressionsanalyser av observationsdata, enkätdata och mått på elevers kunskapsutveckling i matematik och läsning över en ettårsperiod.

Deltagande klasser gick vid studiens start i årskurs sju eller i årskurs nio och hämtades från ett stort och representativt urval av klasser och skolor. Sammanlagt har vi spelat in fyra på varandra följande lektioner hos över åttio lärare i ämnena svenska, matematik och samhällskunskap. Insamlade videodata har��analyserats och kodats med hjälp av en rigorös observationsmanual (PLATO) som utvecklats vid Stanford University. PLATO-manualen möjliggör både en systematisk observation och en kvantifiering av videodata. Därigenom har det också möjligt att göra statistiska analyser (flernivåanalyser) som undersöker sambanden mellan lärarnas bruk av specifika undervisningsstrategier, elevernas uppfattningar om undervisningens kvalitet och deras kunskapsutveckling över ett års tid.

Studien har genomförts som en del i ett större nordiskt forskningssamarbete, , med fokus på undervisningskvalitet. QUINT är ett excellenscenter finansierat av NordForsk under åren 2018–2024. Inom ramen för QUINT har man��samlat en stor mängd videodata från norska, svenska, danska, isländska och finska klassrum med elever i högstadiet. Samma enkät har genomförts i alla fem länderna och motsvarande tester har genomförts i Norge och Sverige. Genom att bidra med svenska data har LISA-studien inte bara lagt grund för en analys av sambandet mellan lärares undervisning och elevers lärande i svenska klassrum. Det har också möjliggjort jämförelser av undervisningen och dess effekter på elevers lärande mellan olika länder. Dessutom bidrar komparativa data till en undersökning av i vilken mån de valda forskningsmetoderna är robusta nog för att användas i olika nationella utbildningskontexter. Båda dessa bidrag är av såväl nationell som internationell betydelse när det gäller att skapa en bättre förståelse för vad som påverkar elevers skolresultat. Mot bakgrund av att svenska elevers kunskapsnivåer (i bl a matematik och läsning) sjunkit över en längre period är det dessutom på ett nationellt plan oerhört viktigt med mer kunskap om undervisningens betydelse för elevernas lärande.

Resultat från studien har presenterats fortlöpande i form av konferenspresentationer, vetenskapliga artiklar, föredrag och böcker (se länken Publikationer och medier till höger). I boken ��sammanfattas de huvudsakliga resultaten från den svenska LISA-studien.

������ý

LISA - Linking Instruction and Student Achievement

��ý