éٴǰ
éٴǰ handlar om hur världsbilder och kulturella föreställningar har formats och hur de har påverkat människor genom tiderna. Studierna ger en bred bildning och sätter in många av vår tids brännande frågor i ett större sammanhang. Inom idéhistoria lär man sig tänka självständigt, genom ett samtal med andra människor i andra tider och kulturer. Återkommande teman är relationen individ-samhälle, kropp-själ, känsla-förnuft, tro-vetande, kultur-natur, tid-rum, manligt-kvinnligt, människa-maskin, konst-vetenskap, makt-moral, historia-framtid.
Inom Kulturstudier erbjuds en ämnesinriktning i idéhistoria som omfattar en grundkurs på 30 hp (A-nivå) och en fortsättningskurs på lika många poäng (B-nivå). Grundkursen riktar sig till alla som någon gång funderat över existensens djupare frågor och de grundläggande villkoren för mänskligt liv och handlande. éٴǰ kan även vara en utmärkt komplettering eller påbyggnad i en befintlig studiegång, som en orienteringskurs under den fria terminen. Men grundkursen kan också vara en första grund för fortsatta akademiska studier, som i princip alla kan ha nytta av innan de börjar specialisera sig. Då kursen kretsar kring allmänna frågor om kunskapens, vetenskapens, kulturens, samhällets och moralens natur fungerar den som de allmänbildande filosofiska och vetenskapsteoretiska introduktionskurserna som ges för alla studenter vid amerikanska och norska universitet.
Studiegång och examen
éٴǰ ingår i huvudområdet Kulturstudier vilket innebär att studier i idéhistoria, som bl.a. är en valbar fördjupning på Kulturvetarprogrammet, kan ingå i en kandidatexamen i Kulturstudier. éٴǰ kan antingen läsas som enskilda fristående kurser om 7, 5 hp vardera, eller, vilket rekommenderas, som hela kurspaket motsvarande A- respektive B-nivån. För den student som önskar ytterligare idéhistorisk fördjupning efter genomgången grund- (A) och fortsättningskurs (B), finns möjlighet att läsa 30 hp Historia med idéhistorisk inriktning, på motsvarande C-nivå, vilket leder fram till kandidatexamen i Historia (med inriktning idéhistoria).
Terminskursen éٴǰ I (30 hp) ges varje hösttermin och innehåller följande fristående kurser, vilka kan läsas var för sig:
- Antiken, medeltiden och renässansen, 7,5 hp
- Den upplysta världen, 7,5 hp
- Moderna tider, 7,5 hp
- Den svenska idéhistorien, 7,5 hp
Inom Kulturstudier ges vissa terminer även andra fristående kurser som delvis har en idéhistorisk profil, som kvällskurserna De mänskliga rättigheternas idé- och kulturtraditioner, 7,5 hp, och Nordic Studies, 15 hp.
Vad är idéhistoria?
éٴǰ är ett humanistiskt ämne med tvärvetenskaplig karaktär som befinner sig någonstans mittemellan ämnen som filosofi, historia och litteraturvetenskap. éٴǰ handlar om den äٲ världen, om verkligheten ur begreppens och teoriernas synvinkel, men också från drömmarnas och passionernas horisont. Frågor som studeras rör alltifrån världsalltets uppkomst, samhällets uppbyggnad, framtidens utformning, moralens räckvidd och psykets drivkrafter, till hur våra uppfattningar om oss själva påverkar vår relation till såväl naturen som andra människor. éٴǰ kretsar kring filosofins, vetenskapens och den politiska teorins historia, men rymmer också kulturhistoria, medicinhistoria, mentalitetshistoria, miljöhistoria, teknikhistoria, utbildningshistoria samt estetikens historia. Traditionellt har fokus legat på stora mäns och kvinnors idéer i den västerländska traditionen men sedan några decennier har också ”folkets” idéhistoria liksom utomeuropeiska tanketraditioner fått ett större utrymme.
Kännetecknande för idéhistoria är dels det sammanhållna perspektivet på idéer av skilda slag inom områden som filosofi, vetenskap, teknik, medicin, politik, ekonomi, religion, konst, litteratur och film, dels ambitionen att studera dessa föreställningar inom ramen för ett övergripande historiskt sammanhang med hänsyn tagen till såväl djupliggande sociala strukturer som mer skiftande allmänkulturella strömningar.
Varför studera idéhistoria?
Som all annan humaniora handlar idéhistoria om att med utgångspunkt i enskilda kvarlevor diskutera allmängiltiga mänskliga frågeställningar. Många gånger är syftet att man ska kunna använda det historiska perspektivet för att ställa frågor till nuet och därmed öppna nya vägar till förståelse. Annorlunda uttryckt kan man säga att det förflutna speglas i nuet och nuet i det förflutna. Därmed kan förhoppningsvis en kritisk distans uppnås till det som (för närvarande) framstår som självklart och ovedersägligt. Det förflutna är inte ett avslutat kapitel utan den historiska kunskapen är själva betingelsen för att vi kan föreställa oss vår egen samtid och framtid på nya oväntade sätt.
I ett samhälle med snabba teknikskiften, global ekonomi, klimatförändringar, stora migrationsflöden och politisk polarisering finns ett behov av fördjupning inom ett område som främjar såväl självreflektion som perspektivrikedom. Som bildningsprocess handlar idéhistoriska studier om att försöka resa sig över det självklara och att se sig själv i ett större sammanhang.
Förutom sitt bildningsvärde har idéhistoria även ett mer praktiskt värde på arbetsmarknaden. Det är framförallt då de generiska och kritiska färdigheterna som efterfrågas, avseende argumentation, tolkning, bedömning, utvärdering, idéanalys, historisk reflektion, källkritik och förmåga att snabbt skapa översikter och sätta sig in i abstrakta och komplexa sammanhang.
Universitetsstudier i idéhistoria kan även ge behörighet att undervisa i idéhistoria på gymnasiet. Femton hp från grundkursen ger dig som historie-, bild-, musik-, teater- eller danslärare utvidgad behörighet som lärare i gymnasieämnet Konst och kultur. Inom detta ämne ges kurserna Idé- och kulturhistoria, Samtida kulturuttryck, Konstarterna och samhället och Film- och tv-kunskap.
För ytterligare yrkesvägledning, vänligen kontakta Kulturstudiers ämnesföreträdare:
Fortsatta studier vid ýs universitet
För studenter i éٴǰ som tar ut en kandidatexamen inom Historia (med idéhistorisk inriktning) finns möjlighet att läsa vidare inom historieämnet på avancerad nivå, och med fördel med en fortsatt idéhistorisk profil på uppsatsarbetet. Med kandidatexamen i antingen Historia eller Kulturstudier blir studenten också behörig att söka magisterkursen Genusvetenskap IV, 30 hp, eller läsa vidare inom ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt magister- eller masterprogram, förslagsvis Masterprogram i historia med inriktning mot historiebruk och kulturarv. Den senare utbildningen kan beroende på preferens mynna ut i såväl en master- som magisterexamen. En kandidatexamen i Kulturstudier ger naturligtvis också behörighet att inom samma ämne läsa Magisterprogram i kulturvetenskap (HAKUL), 60 hp.
En magister- eller masterexamen ger därefter behörighet för den som önskar att söka till forskarutbildningen vid ýs universitet, inom exempelvis Historia eller vid forskarskolan på Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring (CRS). Den som vill läsa en mer specifik forskarutbildning i éٴǰ har möjlighet att läsa vidare på något annat universitet. Kurserna éٴǰ I och II samt Historia III ger behörighet för en masterkurs i éٴǰ (vid Umeå universitet ges t.ex. en sådan kurs på distans), vilket i sin tur ger behörighet till forskarutbildning inom ämnet vid sammanlagt sju lärosäten.
Masterprogram i historia, 120 hp (med inriktning mot kulturarv, historiebruk och kulturteori)