Idrottsvetenskap med didaktisk inriktning 5
22.5 HPI kursen behandlas vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv. Teorier om kroppen och vilka konsekvenser det har för undervisning och lärande i Idrott och hälsa. Forskningsteoretiska perspektiv om idrott och hälsa problematiseras och teori och praktik integreras mer eller mindre i samtliga delkurser. Kursen bearbetar även olika fysiska-, idrotts- och rörelseaktiviteter utifrån en breddad och fördjupad nivå för alla elevers lärande. Villkor för lärprocesser i idrott och hälsa behandlas från samhälleliga, kulturella och historiskt sammanhang.
Delkurs 1. Påbyggnad och fördjupning av ämneskunskap och ämnesdidaktik, 7,5 hp
Delkursen fokuserar mot uppdraget som professionell lärare i Idrott och hälsa. Mer specifikt fördjupas och relateras yrkesprofessionen och dess undervisning i ämnet Idrott och hälsa till kunskaper om lärande, olika former av ledarskaps- och undervisningsstilar, specialpedagogik, friluftslivskulturer och äventyrssport samt hälsa. I delkursen fördjupas ämneskunskaper i förhållande till ämnesdidaktiska överväganden utifrån områdenas centrala teori- och begreppsbildning samt till varje elevs lärande. Dessutom fördjupas kunskaper om kunskapskrav, bedömning och betygssättning där studenten ska inta ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Nationella och lokala pedagogiska planer (LPP), individuella utvecklingsplaner (IUP) samt åtgärdsprogram i relation till ämnet problematiseras. Kursen ger även utrymme för reflektion över idrottsläraruppdraget i förhållande till forskning och i relation till aktuell samhällelig debatt om ämnet Idrott och hälsa.
Delkurs 2. Idrott och hälsa och vetenskapliga perspektiv, 7,5 hp
Vetenskapliga perspektiv på och teorier om kroppen och vilka implikationer det har för undervisning och lärande i Idrott och hälsa diskuteras. Användandet av olika vetenskapliga forskningsmetoder problematiseras och relateras till val av frågeställningar kopplade till ämnesområdet. Centrala teorier i forskningen om idrott och hälsa problematiseras och fördjupas, däribland utbildningssociologiska teorier, genusperspektiv, läroplansteori, teorier om lärande. Vidare hur dessa teorier och perspektiv förhåller sig till varandra och hur de lägger grund för olika idéer om forskning och synen på undervisningsämnet Idrott och hälsa.
Delkurs 3. Lärprocesser och läraktiviteters särskilda normer, värden och sociala logik, 7,5 hp
Förutsättningar för undervisning utifrån skilda fysiska-, idrotts- och rörelseaktiviteters särskilda normer, värden och sociala logik. Hur villkoren för undervisningen påverkas av historiskt formade idéer om idrott. Däribland genom elevers och idrottslärares erfarenheter av idrott och vilken mening de tillskriver idrott. Vidare hur faktorer i uppväxt- och skolmiljö påverkar förutsättningar för elevers lärande i idrott och hälsa, såsom plats, kön, klass och migrations bakgrund. Exempelvis hur undervisningsformer organiseras i mötet mellan innehåll, skolans geografiska läge och elevers sociokulturella bakgrund.
Delkurs 1. Påbyggnad och fördjupning av ämneskunskap och ämnesdidaktik, 7,5 hp
Delkursen fokuserar mot uppdraget som professionell lärare i Idrott och hälsa. Mer specifikt fördjupas och relateras yrkesprofessionen och dess undervisning i ämnet Idrott och hälsa till kunskaper om lärande, olika former av ledarskaps- och undervisningsstilar, specialpedagogik, friluftslivskulturer och äventyrssport samt hälsa. I delkursen fördjupas ämneskunskaper i förhållande till ämnesdidaktiska överväganden utifrån områdenas centrala teori- och begreppsbildning samt till varje elevs lärande. Dessutom fördjupas kunskaper om kunskapskrav, bedömning och betygssättning där studenten ska inta ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Nationella och lokala pedagogiska planer (LPP), individuella utvecklingsplaner (IUP) samt åtgärdsprogram i relation till ämnet problematiseras. Kursen ger även utrymme för reflektion över idrottsläraruppdraget i förhållande till forskning och i relation till aktuell samhällelig debatt om ämnet Idrott och hälsa.
Delkurs 2. Idrott och hälsa och vetenskapliga perspektiv, 7,5 hp
Vetenskapliga perspektiv på och teorier om kroppen och vilka implikationer det har för undervisning och lärande i Idrott och hälsa diskuteras. Användandet av olika vetenskapliga forskningsmetoder problematiseras och relateras till val av frågeställningar kopplade till ämnesområdet. Centrala teorier i forskningen om idrott och hälsa problematiseras och fördjupas, däribland utbildningssociologiska teorier, genusperspektiv, läroplansteori, teorier om lärande. Vidare hur dessa teorier och perspektiv förhåller sig till varandra och hur de lägger grund för olika idéer om forskning och synen på undervisningsämnet Idrott och hälsa.
Delkurs 3. Lärprocesser och läraktiviteters särskilda normer, värden och sociala logik, 7,5 hp
Förutsättningar för undervisning utifrån skilda fysiska-, idrotts- och rörelseaktiviteters särskilda normer, värden och sociala logik. Hur villkoren för undervisningen påverkas av historiskt formade idéer om idrott. Däribland genom elevers och idrottslärares erfarenheter av idrott och vilken mening de tillskriver idrott. Vidare hur faktorer i uppväxt- och skolmiljö påverkar förutsättningar för elevers lärande i idrott och hälsa, såsom plats, kön, klass och migrations bakgrund. Exempelvis hur undervisningsformer organiseras i mötet mellan innehåll, skolans geografiska läge och elevers sociokulturella bakgrund.
¹óö°ù»åÂá³Ü±è²Ô¾±²Ô²µ²õ²Ô¾±±¹Ã¥:
A1N (har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav)
±«³Ù²ú¾±±ô»å²Ô¾±²Ô²µ²õ²Ô¾±±¹Ã¥:
Avancerad nivå
µþ±ð³óö°ù¾±²µ³ó±ð³Ù²õ°ì°ù²¹±¹
Idrottsvetenskap med didaktiskt inriktning 90hp. Motsvarandebedömning kan göras.
Kursen ingår i följande program
- Ämneslärarprogrammet: Gymnasieskolan: Idrott och hälsa (läses år 5)