¹û¶³´«Ã½

Kursen består av fyra delkurser, där det religionsvetenskapliga studiet fördjupas och tematiseras.

I delkurs 1 studeras religion som levd praktik och vad människor gör med sina kroppar, deras berättelser, deras värderingar och emotioner; här blir materiella och visuella dimensioner av religion viktiga ingångar för att kunna förstå text- och bildbruk samt ritualer, liksom hur religiösa rum och platser skapas och upprätthålls. I studiet av religiös visuell kultur berörs ikoniska och anikoniska bilder, antropomorfa och theriomorfa framställningar, samt hur historiska och samtida bildförbud och bildstrider kommer till uttryck i olika religiösa traditioner.
Delkursen anlägger religionssociologiska och religionsantropologiska perspektiv på studiet av religion och berör centrala teoretiska begrepp som religiös synkretism, religiös hybriditet, folkreligiositet, populär religion och levd religion.

Delkurs 2 belyser religiös socialisation, det vill säga hur religion traderas inom familjer och institutioner, men även hur individer kan "själv-socialisera sig" och söka sig till eller från en religiös tradition. Vad är det som får människor att bli religiösa? Eller som får dem att vända sig bort från en religiös tradition? Hur påverkas religion vid migration? Delkursen belyser vad religiösa erfarenheter kan vara. Därtill belyser delkursen relationen mellan religion och våld genom att diskutera kontroversiella aspekter och företeelser som kan betecknas som "mörk religion", så som fanatisk, radikal och extrem religion, ritualiserat våld, heliga krig, apokalyptik, martyrskap. Delkursen berör även religiösa grupper som benämns kulter, sekter och nya religiösa rörelser. I delkursen anläggs religionspsykologiska och religionssociologiska perspektiv i studiet av religion.

Delkurs 3 fokuserar på etiska och religionsfilosofiska problemställningar och de stora epistemologiska, ontologiska och existentiella frågor som människor ställt sig i olika kulturer och genom olika tider: vad kan vi veta om tillvaron och det gudomliga? Vad är ett gott liv? Hur ska vi leva våra liv? Vad kännetecknar en rätt handling och vad utmärker en god människa? Hur kan godhet och ondska finnas samtidigt? Andra centrala teman rör relationen mellan religion och vetenskap, liksom religionsdialog och religionskritik.

Religionsdidaktik, delkurs 4, läses som en strimma parallellt med ämnesstudierna där övningar och examinationer integreras med ämnesstudierna. Under kursen lär sig studenten använda digitala resurser så som källmaterial, intervjuer, filmer och digitala heliga platser, och tränas i att planera, genomföra och utvärdera hur fältbaserad undervisning så som studiebesök, exkursioner, museipedagogik, observationer, fältstudier och fältbaserad didaktik kan användas i religionskunskapsundervisning. I den religionsdidaktiska delkursen prövas olika modeller för religionsundervisning så som socialkonstruktivistisk, fenomenologisk, verklighetsprövande, tolkande, livsförståelseutvecklande, livsberättande, taktil didaktik och etikdidaktik. Under delkursen diskuteras även hur dessa olika religionsdidaktiska modeller kan möta specialpedagogiska behov hos elever med funktionsnedsättningar. Studenten tränas även i bedömning och utvärdering av undervisning.

Under hela utbildningen till religionslärare för studenten en kursdagbok, där studenten reflekterar över moment i undervisningen och sitt eget lärande, samtidigt som studenten även bygger en portfolio, en didaktisk portfölj, där studenten samlar sina arbeten, texter och produktioner för att kunna ta med sig dessa ut i läraryrket. Under delkursen används formativ bedömning och/eller kollegial bedömning (peer assessment) för att ge återkoppling på uppgifterna.

¹óö°ù»åÂá³Ü±è²Ô¾±²Ô²µ²õ²Ô¾±±¹Ã¥: G1F (har mindre än 60 hp kurs/er pÃ¥ grundnivÃ¥ som förkunskapskrav)

±«³Ù²ú¾±±ô»å²Ô¾±²Ô²µ²õ²Ô¾±±¹Ã¥: ³Ò°ù³Ü²Ô»å²Ô¾±±¹Ã¥

Kursen ingår i följande program

• Ämneslärarprogrammet: Gymnasieskolan: Religion (läses Ã¥r 1)