¹û¶³´«Ã½

– Ämnesdidaktik är kärnan i lärares professionella kunskap. Forskning kring detta är av stor betydelse för att utveckla undervisningen och stärka elevernas kunskap i olika ämnen, säger Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och pedagogiskt arbete vid ¹û¶³´«Ã½s universitet och en av arrangörerna bakom Rose-dagen.

Ämnesdidaktik, lärande och undervisning i ämnen, stod i fokus när Rose-dagen arrangerades den 17 december pÃ¥ ¹û¶³´«Ã½s universitet. Bakom arrangemanget stod forskarmiljön Rose (Research on Subject-specific Education).

– Naturkunskapslärares kontinuerliga utveckling av ämnesdidaktisk kunskap är mycket viktig för att ge eleverna de kunskaper och färdigheter som krävs för att bidra till en hållbar utveckling på jorden, säger Annika Forsler som disputerat med avhandlingen The Role of Pedagogical Content Knowledge When Teaching Sustainable Development in Science Education.

Annika Forsler utbildade sig till gymnasielärare i geografi och biologi vid ¹û¶³´«Ã½s universitet för 25 Ã¥r sedan. Därefter har hon haft olika befattningar i skolans värld. 

–&²Ô²ú²õ±è;Drivkraften att kontinuerligt utvecklas och fördjupa mina kunskaper gjorde att jag pÃ¥ senare Ã¥r studerade en masterutbildning i didaktik vid sidan av arbetet. Utbildningen väckte min nyfikenhet för doktorandstudier. Forskarskolan Käkks ämnesdidaktiska innehÃ¥ll och fokus fann jag mycket intressant, det gav mig möjlighet att Ã¥terknyta till min grundutbildning i biologi.

Hallå där Niklas Gericke, professor i naturvetenskapernas didaktik och tillträdande dekan för lärarutbildningen! Nu är dekanuppdraget bara någon vecka bort, hur känns det?

– Det känns spännande, förväntansfullt och lite nervöst. Även om jag har haft en inskolning under hösten sÃ¥ vet man ju inte riktigt vad som väntar, men det är ett uppdrag som jag ser fram emot, det ska bli roligt! 

Den 3 december överlämnade Peter Honeth sin utredning om hur landets lärar- och förskollärarutbildningar ska reformeras till utbildningsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm.

Utredningens innehÃ¥ll stämmer väl överens med den diskussion som förts med lärosätena under utredningens gÃ¥ng. Bland annat föreslÃ¥s att det ska krävas minst betyg C i ämnet svenska för att komma in pÃ¥  grundlärarprogrammen med inriktning mot F–3 och 4–6 samt till ämneslärarprogrammen. För förskollärarprogrammen föreslÃ¥s betyg D. Därmed räknar man med att fler fullföljer utbildningen och att avhoppen kommer att minska. Man anser även att skärpta förkunskaper i svenska pÃ¥ sikt kan medverka till att höja lärarutbildningens och läraryrkets status. 

Sophia Jarlgård och Julia Lindgren-King har tilldelats priset Årets examensarbete. De har studerat könsskillnader i hur barn tar sig an en konstruktionsaktivitet i förskolans teknikundervisning.

Under sina VFU-perioder observerade lärarstudenterna Sophia Jarlgård och Julia Lindgren-King att flickor och pojkar ofta närmade sig teknikaktiviteter på olika sätt under fri lek. Dessa insikter väckte deras intresse för att undersöka könsrelaterade skillnader i hur fem- till sexåringar tar sig an en planerad bygg- och konstruktionsuppgift.

Skolforskningsinstitutet har beviljat tre projekt vid ¹û¶³´«Ã½s universitet bidrag till praktiknära skolforskning. Universitetet har även en medsökande till ytterligare ett projekt. MÃ¥let är förbättrad undervisning inom det svenska skolväsendet.

Forskarna vid ¹û¶³´«Ã½s universitet som beviljats bidrag har alla ett särskilt intresse för ämnesdidaktik, lärande och undervisning i ämnen. Forskningsfokus ligger pÃ¥ det som händer i klassrummet och pÃ¥ samspelet mellan lärare och elever i lärandeprocessen. Forskarna vill veta mer om hur eleverna ska lära sig olika ämnen pÃ¥ ett bättre sätt, och för att fÃ¥ svar arbetar man tillsammans med lärare och elever.