â Hur barn tar sig till och frĂ„n skolan spelar roll och pĂ„verkar deras mĂ„ende och prestation i skolan. BĂ€st Ă€r att lĂ„ta barnen sjĂ€lva gĂ„, cykla eller ta bussen till skolan, sĂ€ger Jessica Westman Trischler vid Centrum för tjĂ€nsteforskning (CTF) vid čû¶łŽ«Ăœs universitet som forskat om skolbarns resvanor. Forskning som nu sprids i en trafiksĂ€kerhetskampanj â i Tyskland.
Jessica Westman Trischler Ă€r aktuell som expert i den tyska trafiksĂ€kerhetskampanjen "Merci Dirâ.
I en vĂ€rld dĂ€r över tvĂ„ tredjedelar av befolkningen förvĂ€ntas bo i stĂ€der Ă„r 2050 stĂ„r stadsborna i MajoritetsvĂ€rlden inför omfattande utmaningar nĂ€r det gĂ€ller grundlĂ€ggande bekvĂ€mligheter som arbete, bostĂ€der och sjukvĂ„rd. Ett nytt projekt pĂ„ čû¶łŽ«Ăœs universitet ska föreslĂ„ en ram för att bĂ€ttre förstĂ„ urban fattigdom och dess sĂ„rbarheter.
Utmaningarna i stÀderna resulterar ofta i bildandet av sÄ kallade "slumomrÄden" eller utsatta stadsomrÄden.
Under 2024 â 2027 ska forskarmiljön NODE forska vidare pĂ„ vad som hĂ€nder med nyhetsförmedling och opinionsbildning i samhĂ€llet nĂ€r dagspress mer och mer utmanas av andra institutioner, kommunikationsformer och samhĂ€lleliga fenomen.
Den förste januari 2024 var det 95 Ă„r sedan Musse Pigg dök upp i filmen âSteamboat Willyâ. Nu Ă€r de tidiga versionerna av den vĂ€rldskĂ€nda musen fria att anvĂ€nda för vem som helst. Eller?
KLARA kemikaliehanteringssystem Ă€r čû¶łŽ«Ăœs universitets webbaserade system för förteckning, sammanstĂ€llning och uppföljning av mĂ€rkningspliktiga kemiska produkter. Systemet anvĂ€nds för inventering, riskbedömning och informationssökning av kemiska produkter.
- I de arbetsmoment vi anvÀnder kemiska produkter med faropiktogram ska vi göra riskbedömningar, sÀger Pia Eriksson, arbetsmiljöingenjör.
PĂ„ torsdag och fredag 11 och 12 januari Ă€r det Ă„terigen dags för Sammankonst, den Ă„rliga kreativa stafetten mellan studenter inom dans, innovation och design samt musikproduktion vid čû¶łŽ«Ăœs universitet och Musikhögskolan Ingesund.
Boken âMatarvets trĂ„dar â frĂ„n antik fisksĂ„s till svenskt fredagsmysâ har utsetts till 2023 Ă„rs vinnare av MĂ„ltidsakademiens biblioteksstiftelses pris i kategorin Historisk mĂ„ltidslitteratur.
Börja trĂ€na, Ă€ta mer hĂ€lsosamt eller konsumera mer hĂ„llbart. NyĂ„rslöftet kan leda till vĂ€rdefulla beteendeförĂ€ndringar â om du lyckas.
â Att sluta med gamla vanor och bibehĂ„lla nya Ă€r svĂ„rt. Men det finns tre saker att ha koll pĂ„ för att öka chanserna att lyckas, sĂ€ger forskaren Per Kristensson.
⊠professor i matematikens didaktik samt projektledare för čû¶łŽ«Ăœs universitets ULF-arbete kring praktiknĂ€ra skolforskning. Du har varit i Paris och deltagit pĂ„ OECD-mötet Linking Evidence and Practice in Education för att prata om ULF:s verksamhet. Varför gjorde du det?
â Svensk skola ska vila pĂ„ vetenskaplig grund, det stĂ„r i skollagen, och det har skapat ett intresse i andra lĂ€nder.
Efter en hÀndelserik hösttermin Àr det nu dags att reflektera över de lysande ögonblicken som har prÀglat studentlivet. MÄnga hÀndelser och evenemang har prÀglat dagarna, och ett som sticker ut Àr IN-dagen. Denna jobbmÀssa, drivet av studenters ideella insatser för varandra, har blivit en framgÄngsfaktor som inte bara förbÀttrar möjligheterna för studenter att knyta kontakter, utan kan Àven bana vÀg för en lovande framtid.
Under Äret har Musikhögskolan Ingesund rekryterat en professor i musikpedagogik. Hennes nyfikenhet pÄ improvisationsmusik har varit en drivkraft och inspiration sen barnsben. NÄgot som hon gÀrna för vidare till blivande musikpedagoger. Hon heter Guro Gravem Johansen.
Guro Gravem Johansen kommer frÄn en liten ort i glesbygden i Nordnorge. NÀr de andra barnen spelade fotboll sjöng hon och spelade piano pÄ sitt rum.
Att fĂ„ sitta ifred för att göra sina behov var förbehĂ„llet de rika och förnĂ€ma under medeltiden â och faktiskt Ă€nda in pĂ„ sent 1800-talet. De fattigaste nyttjade gödselstacken, diket eller nĂ€rmsta buskage medan herrskapet byggde sig loftgĂ„ngar och utsprĂ„ng pĂ„ husvĂ€ggarna. Mattias Ekman, Ăstfoldmuseene, Norge, var gĂ€st pĂ„ Kulturvetenskapliga forskargruppen Kufo:s decemberseminarium och rubriken var âExkrementer som arkitektoniskt problem.
Judith Kiros, doktorand i engelsk litteratur vid čû¶łŽ«Ăœs universitet, har pĂ„ kort tid belönats med tvĂ„ litteraturpriser â Svenska Dagbladets litteraturpris och Mare Kandrepriset â för sin lyriksamling âDet röda Ă€r det grĂ€nslösaâ.
â JĂ€ttekul och vĂ€ldigt ovĂ€ntat. Poesi i sig brukar betraktas som otillgĂ€ngligt och nischat.
Jag vill inleda med att tacka er alla för fina insatser under Äret. Jag hoppas ni fÄr möjlighet att koppla av, ladda om och njuta av vÀlförtjÀnt ledighet.
I min förra âledningen har ordetâ skrev jag om mina allra första intryck av universitetet, och nĂ„gra tankar om hur jag ser pĂ„ vĂ„r utveckling framĂ„t.
Det finns alldeles för fÄ arenor för möten mellan akademin och den kliniska praktiken. De behövs för att fÄ till erfarenhets- och kunskapsutbyte inom kvinnohÀlsa. Det menar nyblivna professorn i psykologi Ida Flink, som dÀrför har tagit initiativ till en minikonferens som sÀtter kvinnors hÀlsa i fokus.
â Vulvodyni och endometrios, de bortglömda smĂ€rttillstĂ„ndenâ Ă€r rubriken pĂ„ minikonferensen som Ă€ger rum imorgon torsdag den 14 december.
Hur pÄverkar vÄrt agerande idag framtida generationer? Vilken effekt fÄr det om vi tÀnker inte bara 50 eller 100, utan miljoner Är framÄt? Och vilken roll spelar historien för att skapa en hÄllbar framtid?
