"Det nya livet utanför storstaden. Erfarenheter av vardagen för barnfamiljer som flyttat ut frÄn storstaden" Àr namnet pÄ ett nytt forskningsprojekt som nyligen beviljats 2.9 miljoner kronor frÄn forskningsstiftelsen Formas.
Turismen kan ge oss vĂ€rdefulla insikter och erfarenheter för en ökad hĂ„llbar utveckling i samhĂ€llet i stort. Det menar Fredrik Hoppstadius, som har disputerat i kulturgeografi vid čû¶łŽ«Ăœs universitet. Han har följt turister, intervjuat företagare och analyserat kommunernas strategier för destinationen inom BiosfĂ€romrĂ„de VĂ€nerskĂ€rgĂ„rden med Kinnekulle.
HÄllbar utveckling Àr brett, svÄrfÄngat, spretigt och helt nödvÀndigt, bÄde miljömÀssigt, ekonomiskt och socialt.
Region VÀrmland har beviljat drygt 1,2 miljoner kronor till CRS för projektet "Skogen som resurs och möjlighet för regional utveckling". Projektet startar vid Ärsskiftet och kommer att pÄgÄ i tvÄ Är.
I höst har fem nya doktorander börjat pÄ sin forskarutbildning inom Forskarskolan vid CRS.
Khabat Amin hör till Àmnet risk- och miljöstudier och forskar om sÀkerhet för gÄende i vÀgtrafikmiljö. Han jobbar 40 procent som statistiker och trafiksÀkerhetsanalytiker pÄ Transportstyrelsen, som Àven finansierar hans forskarutbildning. I sitt avhandlingsarbete genomför han en studie som beskriver fotgÀngare som rÄkat ut för nÄgon form av olycka i trafiken.
Under tusentals Är har mÀnniskan vallat kor, getter, renar och annan boskap mellan olika platser för att hitta bete. I mÄnga fall har pÄverkan pÄ biotoper och fauna varit mycket positiv. Under senare Ärtionden Àr har denna form av djurhÄllning varit pÄ nedÄtgÄende.
En hĂ„llbar skoglig bioekonomi innebĂ€r ett ökat tryck pĂ„ biomassan â skogen. HĂ€r möts flera intressen och behov, frĂ„n rĂ„vara för papperstillverkning och biomassa till fritid, svamp-och bĂ€rplockning och arkeologiska lĂ€mningar.
Vilken betydelse har en naturupplevelse för mÀnniskor och vilka kÀnslor vÀcker den? Vad Àr sjÀlva kÀrnan och vÀrdet i upplevelsen? För att fÄ svar pÄ bland annat dessa frÄgor, anvÀnder sig forskare inom Ingoskog av sociala medier. PÄ instagram letar de efter sÀrskilt intressanta inlÀgg och stÀller frÄgor till besökare i FulufjÀllets nationalpark.
Sverige kommer ofta högt upp i olika mÀtningar och rankningar nÀr det gÀller hÄllbarhet. Regering och riksdag har höga ambitioner nÀr det gÀller att möta klimatförÀndringarna. Det finns ett brett stöd bland befolkningen att arbeta för ökad hÄllbarhet och minskad pÄverkan pÄ klimatet. Samtidigt Àr klimatarbetet lÄngt ifrÄn hÄllbart, bÄde vad gÀller klimatpÄverkan och anpassning till ett förÀndrat klimat. Varför nÄr vi inte Ànda fram?
BioWiseTrans-partners Nordregio, NIBIO, LUKE, Oslo universitet och čû¶łŽ«Ăœs universitet trĂ€ffades den 18-20 juni i norska Hamar med omnejd. Det var den andra workshopen i nĂ€tverket och liksom förra gĂ„ngen deltog Ă€ven intressenter frĂ„n Norge, Sverige och Finland.
Merparten av programmet Àgnades Ät behovet av att fokusera pÄ och studera konflikter och synergier i förÀndringen frÄn dagens fossilbrÀnsleberoende samhÀlle till en fullt ut biobaserad ekonomi.
Mandatperioden för styrelsen för CRS gick ut den 31 maj och rektor Johan Sterte har dÀrför beslutat om en ny styrelse. NÄgra ledamöter Àr helt nya, andra stÄr för kontinuitet.
⊠varför var du dÀr?
- Det hÀr Àr ett Äterkommande internationellt toppmöte med fokus pÄ hÄllbar bioekonomi. Jag var dÀr i min roll som koordinator för forskningsprojektet Ingoskog, för vÄra andra projekt om skoglig bioekonomi och som förestÄndare för Centrum för forskning om regionalt samhÀllsbyggande.
Mina kollegor Ida Grundel och Marie Nordfeldt var ocksÄ pÄ plats.
Bioekonomiriksdagen hölls för andra Ă„ret i čû¶łŽ«Ăœ den 21-22 mars. Den samlade ledande organisationer, nyckelpersoner och beslutsfattare frĂ„n bĂ„de Sverige och Norge PĂ„ plats bland företag, organisationer och politiker fanns ocksĂ„ forskare frĂ„n CRS, čû¶łŽ«Ăœs universitet.
à rets bioekonomiriksdag var en mix av förelÀsningar, debatter och modererade samtal mellan sakkunniga företrÀdare för nÀringslivet och politiker pÄ alla nivÄer.
Den första april lÀmnar Malin Rönnblom över stafettpinnen som förestÄndare för CRS forskarskola till Marie Nordfeldt, professor i socialt arbete.
Malin har fĂ„tt en tjĂ€nst som adjungerad professor (andreprofessor) i tvĂ„ Ă„r vid norska Center för kjönsforskning i Tromsö. Hon kommer Ă€ven att vara kvar pĂ„ statsvetenskap vid čû¶łŽ«Ăœs universitet.
- Jag finns kvar under en överlÀmningsperiod fram till sommaren .
Under vÄren startar en ny kull forskarstuderande inom CRS forskarskola i regionalt samhÀllsbyggande. Det Àr den fjÀrde i ordningen och intervjuer med sökande startar inom kort.
Forskarstuderandeplatserna inrÀttas i respektive Àmne och doktoranderna gÄr sedan gemensamma kurser, deltar i gemensamma seminarier och internat inom ramen för forskarskolan. De platser som nu Àr aktuella Àr en i kulturgeografi, tvÄ i statsvetenskap och en i historia.
BioWiseTrans Àr ett nordiskt initiativ som syftar till att upprÀtthÄlla och utveckla ett nÀtverk för att studera och driva omstÀllningen till en ny bioekonomi, i första hand mark- och biomassabaserad.
OmstÀllningen mot en grön ekonomi handlar ofta om teknik: solpaneler, miljövÀnligare bilar och nya brÀnslen. Men gröna ekonomier kan ocksÄ utvecklas genom tjÀnstesektorn och dÀrför samlades forskare i Norrköping för en internationell workshop.
Forskarna ingĂ„r i nĂ€tverket âThe Green economies networkâ som initierats av bland andra Brita Hermelin, professor och vetenskaplig ledare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet.
Att öka kvaliteten i forskningsansökningar och dÀrmed öka andelen externa forskningsmedel. Det var mÄlet för CRS:s ansökningsverkstÀder vid starten för tre Är sedan. Och resultatet? En beviljad ansökan frÄn VetenskapsrÄdet 2017, för att nÀmna ett exempel.
CRS, Centrum för forskning om regionalt samhÀllsbyggande, Àr inne pÄ sin tredje omgÄng ansökningsverkstÀder.
