"I samma landskap: ⊠men Ă€ndĂ„ Ă„tskilda. Sociala skillnader och socialt engagemang i VĂ€rmland". SĂ„ löd rubriken för höstens tredje seminarium i serien âI samma landskapâ som arrangerades av Centrum för forskning om hĂ„llbar samhĂ€llsförĂ€ndring, (CRS), tillsammans med Region VĂ€rmland och LĂ€nsstyrelsen. Intressanta siffror och undersökningsresultat varvades med berĂ€ttelser frĂ„n tvĂ„ verksamheter ute i lĂ€net som pĂ„ olika sĂ€tt jobbar med att skapa socialt engagemang.
Skogen. En kÀlla till inkomst, en plats för ÄterhÀmtning, en promenadslinga, ett Àlgpass, ett svampstÀlle, en livsmiljö - och en möjlighet för samhÀllet att stÀlla om till en grön bioekonomi. Den svenska skogen Àr i fokus för en rad intressenter; skogsÀgare, natur- och kulturvÄrdsintressen, energiproducenter, papper-och massaindustrin och EU. Inte sÀllan stÄr intressen mot varandra.
Vems plats Àr VÀrmland? Vilka bilder sprids? Och vilka perspektiv fÄr utrymme? De frÄgorna pratade Lotta Braunerhielm, filosofie doktor i kulturgeografi, om vid det första seminariet i en serie om tre under hösten.
Mötesserien Ă€r ett samarbete mellan Centrum för forskning om hĂ„llbar samhĂ€llsförĂ€ndring, CRS, vid čû¶łŽ«Ăœs universitet, LĂ€nsstyrelsen i VĂ€rmland och Region VĂ€rmland.
Smaka pÄ VÀrmland och Krisberedskapsveckan med fokus pÄ mat och sjÀlvförsörjning har gett vÀrmlÀnningarna en god inblick i allt som landskapet har att erbjuda vad gÀller mat som produceras nÀra och hÄllbart. De smÄskaliga jordbruken Àr ocksÄ viktiga för biologisk mÄngfald, en etisk och hÄllbar djurhÄllning och för att bevara och föra vidare ett viktigt historiskt arv.
Sverige har störst skogsareal av alla EU-lĂ€nder och debatten om skogen har varit intensiv under de senaste Ă„ren. Ofta anvĂ€nds argument som utgĂ„r frĂ„n forskning. I den nya antologin âSkogens vĂ€rden â forskares reflektionerâ, ger 96 forskare sin syn pĂ„ skogens vĂ€rden i populĂ€rvetenskapliga texter utifrĂ„n olika teman.
De medverkande forskarna i antologin representerar ett drygt 20-tal olika lÀrosÀten, organisationer och företag och en mÀngd olika ÀmnesomrÄden.
Hur gör man för att driva smÄskaligt jordbruk, som tar hÀnsyn till mÀnniska, djur, biologisk mÄngfald och ett landskap som prÀglats av mÀnniskan under Ärhundraden? Projektet Biokulturellt arv och alternativ matproduktion undersöker villkoren och tittar nÀrmare pÄ kanaler för försÀljning, förutsÀttningar för till exempel uppfödning och slakt, regelverk och var kompetens och kunskap finns att ta del av.
Mangrove Ă€r en buske eller trĂ€d, som vĂ€xer lĂ€ngs kusterna i tropiska och subtropiska miljöer. VĂ€xten trivs i saltvatten eller brĂ€ckt vatten, frodas ofta i tuff miljö och Ă€r van vid naturliga störningar som tropiska cykloner. Men trots sin motstĂ„ndskraft har stora omrĂ„den med mangrovevĂ€xter successivt försvunnit. Under de senaste tre decennierna har 8 600 km2 mangroveskogar dött ut â en yta motsvarande staden Tokyo.
Att byta bostadsregion innebÀr att livet organiseras om nÀr det gÀller bostad, arbete, fritid och andra aspekter som pÄverkar vardagen. Sedan 2019 pÄgÄr ett projekt inom Centrum för forskning om hÄllbar samhÀllsförÀndring, CRS, om hur barnfamiljer som vÀljer att flytta frÄn storstad till en mindre ort uppfattar förutsÀttningarna för familjens dagliga liv före och efter flytten.
⊠du Àr doktorand i kulturgeografi inom CRS forskarskola och knuten till Geomedia. Vad forskar du om? - Jag undersöker den digitala vÄrd som ges via olika appar och hur dessa app-företag förÀndrar bÄde arbetet och arbetsmarknaden för sjukvÄrdspersonal i primÀrvÄrden.
CRS forskarskola har fÄtt en ny förestÄndare frÄn den 15 november - Annika Jonsson, lektor i sociologi.
- Det kÀnns jÀtteroligt. Jag har lÀst in mig pÄ miljösociologi de senaste Ären och det Àr roligt att fÄ anvÀndning för de kunskaperna pÄ det hÀr sÀttet, sÀger Annika Jonsson.
I sin forskning intresserar sig Annika Jonsson för frÄgor som rör makt, personligt liv och hur vardaglig interaktion bygger upp bÄde smÄ och stora sociala sammanhang.
Genom att lÀnka samman forskningsdata med data frÄn arkeologiska undersökningar och digitaliserade museisamlingar kommer det i framtiden att vara möjligt med avancerade datadrivna analyser pÄ komplex information frÄn hela Sveriges historia, frÄn istid till nutid. Ett nytt samarbete för nationell infrastruktur för digital arkeologi, SveDigArk, har formats mellan sex svenska lÀrosÀten, RiksantikvarieÀmbetet och Statens historiska museer.
BerÀttelserna frÄn #MeToo, började höras och synas under hösten 2017. De visade att diskriminering och sexuella trakasserier förekommer i mÄnga branscher och i alla delar av samhÀllet. I Sverige gav debatten upphov till nÀra 80 upprop av kvinnor i olika yrken, som gick ihop, organiserade sig, skrev debattartiklar och gjorde sina röster hörda. Vilka versioner av feminism och rÀttvisa var det syntes mest i debatten? Och vilka hamnade i marginalen i svenska #MeToo pÄ sociala medier?
Under vĂ„ren 2020 överraskades mĂ„nga kommuner av Coronapandemins effekter pĂ„ sin verksamhet och organisation. Forskare vid čû¶łŽ«Ăœs universitet och Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet har i en studie visat hur tolkningen av lagstiftningen kan innebĂ€ra spĂ€nningar mellan olika institutionella logiker.
Ăven i ett öppet demokratiskt system kan en extraordinĂ€r hĂ€ndelse innebĂ€ra avsteg frĂ„n principer om meddelarfrihet och meddelarskydd.
Den 20-22 maj sÀnder konferensen re:publica 2021 live frÄn Berlin. Programmet innehÄller en mÀngd olika Àmnen, frÄn desinformation och falsk journalistik till klimatfrÄgor.
... som börjat dra ned pÄ uppdragen inför pensionen och som nyligen lÀmnade över stafettpinnen som förestÄndare för CRS till Moa Tunström. CRS startades 1 april 2015 och du blev förestÄndare. Vilka var utmaningarna?
- Uppdraget var att bygga upp ett forskningscentrum med externt finansierad forskning och publicering av vetenskapliga artiklar och forskare som samverkar med olika aktörer i det omgivande samhÀllet.
Effekterna av ett förÀndrat klimat blir alltmer mÀrkbara. Klimatanpassningar av samhÀllet Àr dÀrför viktiga att genomföra i tid för att minimera negativa effekter som annars kan bli allvarliga för samhÀllet och invÄnarna.
