Jenni Koivisto, (postdoktor, čû¶łŽ«Ăœs universitet) och Frederike Albrecht (universitetslektor, Försvarshögskolan) har inom ramen för CNDS Interdisciplinary Grants 2024 genomfört en workshop om The Food Security in the Context of Climate Change and Extreme Weather.
čû¶łŽ«Ăœs universitet och Centrum för forskning om samhĂ€llsrisker, CSR, hade glĂ€djen att vara vĂ€rd för ett forskningsseminarium om katastrofriskhantering (Disaster Risk Management, DRM), dĂ€r experter samlades för att utforska den komplexa balansen mellan kort- och lĂ„ngsiktiga tidsperspektiv.
čû¶łŽ«Ăœs universitet har beviljats tvĂ„ forskningsbidrag frĂ„n Vinnova och Energimyndigheten för att stĂ€rka hĂ„llbarhetsarbetet i VĂ€rmland under perioden 2025â2027.
Vad hÀnder nÀr den globala och nationella hÄllbarhetspolitiken ska hanteras utifrÄn lokala förutsÀttningar? Vad har kommunen eller det lilla lokalsamhÀllet för handlingsutrymme och verktyg för att hantera omstÀllningsutmaningar eller samhÀllsrisker?
KlimatförĂ€ndringar skapar inte bara naturkatastrofer utan ocksĂ„ klimatoro, sĂ€rskilt hos unga. För att möta detta lanserade en forskare frĂ„n čû¶łŽ«Ăœs universitet och The Long Game-teamet en ny lĂ€roplan vid FN:s klimatkonferens COP29 i Azerbajdzjan. Syftet?
UtstĂ€llningen âVittnesmĂ„l frĂ„n de nya klimatzonernaâ, som skildrar hur mĂ€nniskor pĂ„ olika sĂ€tt pĂ„verkas av klimatförĂ€ndringar och deras försök att anpassa sig, finns att besöka pĂ„ universitetsbiblioteket mellan den 11 november och 13 december.
â Genom utstĂ€llningen vill vi medverka till att sprida kunskap om klimatförĂ€ndringar och lyfta hur viktigt det Ă€r att hantera klimatrelaterade risker för en hĂ„llbar utveckling, sĂ€ger Emelie Hindersson, koordinator pĂ„ Centrum för fo
Forskning om rÀttvisa i samband med katastrofer och hÄllbar utveckling blir allt viktigare i en vÀrld dÀr klimatförÀndringar och sociala ojÀmlikheter skapar nya utmaningar.
En ny studie frĂ„n čû¶łŽ«Ăœs universitet i samarbete med Chalmers industriteknik har avslöjat att Sverige har en högre andel pĂ„backningsolyckor jĂ€mfört med andra lĂ€nder som Frankrike och USA.
Medan frontalkollisioner ofta resulterar i allvarligare skador och har varit föremÄl för omfattande forskning, visar denna studie att 12 procent av alla pÄkörningsolyckor i Sverige Àr pÄbackningsolyckor dÀr minst en fotgÀngare har blivit dödad eller skadad.
Den pÄgÄende klimatkrisen pÄverkar inte bara vÄr planet, utan börjar ocksÄ skapa problem för samhÀllet. - Vi ser saker som att mÀnniskor tappar förtroendet för varandra, blir mer extrema i sina Äsikter, flyr frÄn sina hem, och att konflikter och ekonomiska problem ökar, sÀger forskaren Avit Bhowmik.
Just nu Àr vÀrlden i kaos. Enligt en rapport för 2024 var 117,3 miljoner mÀnniskor tvungna att fly frÄn sina hem till 2023, och 68 miljoner av dem pÄ grund av krig.
â Det första halvĂ„ret har i princip genomförts enligt plan, sĂ€ger Peter Bellström, projektledare och docent i informatik vid Handelshögskolan. Efter en mycket bra och givande kick-off i Arvika i mars har arbetet i projektet kommit igĂ„ng riktigt bra.
För att förbÀttra samhÀllets sÀkerhet och beredskap i relation till klimatkriser ska arbetsmetoder och verktyg med fokus pÄ spel utvecklas för beredskapsaktörer pÄ bÄda sidor om den svensk-norska grÀnsen.
En nyligen avslutad studie av svenska reglerade Ă€lvar, dĂ€ribland EmĂ„n, KlarĂ€lven och Ătran, har kastat ljus över hur samverkan och styrning av vattenförvaltning fungerar i Sverige.
Forskarfredag Àr en Ärlig nationell vetenskapsfestival i Sverige som syftar till att föra samman forskare och allmÀnheten. Arrangemanget Àr en del av den europeiska forskarnatten, European Researchers' Night, och hÄlls vanligtvis den sista fredagen i september.
Sofia HallerbÀck Àr en engagerad doktorand som har Àgnat mycket tid Ät att förstÄ och skydda vÄra ekosystem. Med en bakgrund som civilingenjör inom ekosystemteknik och som konsult inom dagvattenhantering och vattenförvaltning i kommunen fick hon en förstÄelse för de utmaningar som vÄra vattenresurser stÄr inför.
- För mig startade intresset för risk- och miljöfrÄgor med ett engagemang för global rÀttvisa och rÀttvis handel.
Forskare pĂ„ čû¶łŽ«Ăœs universitet har tittat nĂ€rmare pĂ„ hur arbetet med att förhindra sjĂ€lvmord bedrivs i VĂ€rmland. I undersökningen ingĂ„r hur resurser fördelas, hur arbetet organiseras och vilka Ă„tgĂ€rder som genomförs.
Sedan Är 2020 delar staten ut sÄ kallade stimulansmedel för förebyggande av sjÀlvmord och forskare pÄ Centrum för forskning om samhÀllsrisker, CSR, har pÄ uppdrag av FolkhÀlsomyndigheten undersökt  hur medlen anvÀnds i VÀrmland.
För att förbÀttra samhÀllets sÀkerhet och beredskap i relation till klimatkriser ska arbetsmetoder och verktyg med fokus pÄ spel utvecklas för beredskapsaktörer pÄ bÄda sidor om den svensk-norska grÀnsen.
Emelie Hindersson, koordinator pĂ„ Centrum för forskning om samhĂ€llsrisker, och Peter Bellström, lektor i informatik vid Handelshögskolan, tar emot i RiskLabÂź pĂ„ čû¶łŽ«Ăœs universitet. Utmaningar i samhĂ€llet vid en kris Ă€r pĂ„tagliga i lokalen.
BeredskapsfrĂ„gor Ă€r pĂ„ tapeten och det pratas brett om att öva för att förbereda sig för kriser och ovĂ€ntade hĂ€ndelser. Under onsdagen gjorde čû¶łŽ«Ăœs kommuns teknik- och fastighetsnĂ€mnd just detta, nĂ€r de besökte RiskLabÂź pĂ„ čû¶łŽ«Ăœs universitet.
Teknik- och fastighetsnÀmnden sammantrÀder en gÄng i mÄnaden och mÄnga av nÀmndens ansvarsomrÄden Àr samhÀllsviktiga. Det Àr av stor vikt att vÀrna omrÄdena och ha en plan för hur de kan upprÀtthÄllas vid en eventuell kris.
ĂB:s och regeringens krigsuttalande har fĂ„tt mĂ„nga reaktioner. Men hur pĂ„verkas allmĂ€nheten av alarmistiska budskap och hur kan rĂ€dsla och oro hanteras â och kan retoriken vara ett stöd? Forskare vid čû¶łŽ«Ăœs universitet vĂ€gleder.
De senaste uppmaningarna om att svenskarna ska förbereda sig för ett eventuellt krig har vÀckt oro och rÀdslor hos mÄnga mÀnniskor.
