I en vĂ€rld dĂ€r över tvĂ„ tredjedelar av befolkningen förvĂ€ntas bo i stĂ€der Ă„r 2050 stĂ„r stadsborna i MajoritetsvĂ€rlden inför omfattande utmaningar nĂ€r det gĂ€ller grundlĂ€ggande bekvĂ€mligheter som arbete, bostĂ€der och sjukvĂ„rd. Ett nytt projekt pĂ„ čû¶łŽ«Ăœs universitet ska föreslĂ„ en ram för att bĂ€ttre förstĂ„ urban fattigdom och dess sĂ„rbarheter.
Utmaningarna i stÀderna resulterar ofta i bildandet av sÄ kallade "slumomrÄden" eller utsatta stadsomrÄden.
Dubai Àr vÀrd för den Ärliga konferensen för parterna COP 28 inom FN:s ramkonvention om klimatförÀndringar (UNFCCC) som startar idag. UppmÀrksamheten riktas nu mot de viktiga stegen inför evenemanget. Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljö, blickar tillbaka pÄ det första av tvÄ möten som leder upp till COP, nÀmligen mötet för de underordnade organen (SB) i Bonn.
Det första mötet hÄlls i maj eller juni och alltid i Bonn, Tyskland, dÀr sekretariatet för UNFCCC finns.
- Vi konstaterar att samhÀllsrisk uppstÄr nÀr livsuppehÄllande system hotas, sÀger Mikael Granberg. Systemkollapser och konflikter om resurser Àr en global utmaning och vi mÄste agera nu.
KlimatförÀndringar har redan börjat pÄverka livsuppehÄllande ekologiska system vÀrlden över och dess konsekvenser Àr sÀrskilt kÀnnbara pÄ platser och för individer med begrÀnsade resurser.
Ett nytt forskningsprojektet vid čû¶łŽ«Ăœs universitet vill göra juridiken till ett kraftfullt verktyg för att lösa komplexa miljöfrĂ„gor och skapa en mer hĂ„llbar framtid.
- Projektet kommer att fokusera pÄ omprövningarna av vattenkraftverk i reglerade Àlvar som en fallstudie, sÀger Beatrice Hedelin, doceent i risk- och miljöstudier och projektledare. Omprövningarna Àr av stor betydelse för Sveriges energisystem och pÄverkar bÄde miljön och samhÀllet.
Efter flera Ă„rs uppehĂ„ll satsar čû¶łŽ«Ăœs universitet nu Ă„terigen pĂ„ Forskarfredag.
â Det kĂ€nns jĂ€ttekul att fĂ„ visa upp vĂ„r forskning, sĂ€ger projektledare Ă sa Bongnell-Höjer.
Forskarfredag pÄgÄr hela veckan, frÄn mÄndag till lördag, och hÀr kan du lÀsa hela programmet med utförligare beskrivningar av de olika arrangemangen:
Forskarfredag
Fredagens program Àr bokat för skolor, men lördagens programpunkter Àr öppna för allmÀnheten.
â Till exempel har vi âRiskvandring i
Sommarens regnmÀngder har nog inte undgÄtt nÄgon. PÄ sina hÄll i landet fick vi uppleva bÄde skyfall och dess konsekvenser som höga vattenflöden och översvÀmningar. Skyfallsrisker och hur de ska hanteras Àr precis det som undersöks i forskningsprojektet SPARC som pÄgÄr till slutet av 2025.
RĂ€ddningstjĂ€nsten čû¶łŽ«Ăœsregionen har med hjĂ€lp av forskare frĂ„n čû¶łŽ«Ăœs universitet tagit ett spĂ€nnande steg mot att integrera undervisning om krisberedskap i skolan. Genom ett nyskapande undervisningsmaterial för elever i Ă„rskurs 1-6 vill de ge kunskaper om hur man förbereder sig inför och hanterar kriser.
- FrÄn strömavbrott till farliga miljöer, det framtagna materialet tÀcker olika scenarier dÀr viktiga samhÀllsfunktioner kan slÄs ut.
- Jag hoppas att min forskning kommer att bidra till en bĂ€ttre förberedelse för framtida katastrofer, sĂ€ger Ă sa Davidsson, doktorand vid čû¶łŽ«Ăœs universitet.
à sa Davidssons forskning visar att det finns tvÄ typer av förÀndringar som kan uppstÄ efter en naturolycka: förÀndringar med effekt pÄ miljön och förÀndringar för förbÀttrad beredskap vid hÀndelse av tsunami.
 - Genom att anvÀnda konceptet "window of opportunity" kan naturolyckor öppna upp möjligheter för positiva
âAgera nu, imorgon kan det vara för sent!â och âLĂ„t bilen stĂ„ â börja gĂ„â var tvĂ„ av mĂ„nga tydliga budskap frĂ„n skolklasserna som nyligen besökte RiskLab vid čû¶łŽ«Ăœs universitet. Förutom att jobba fram plakat med klimatbudskap fick eleverna ocksĂ„ samarbeta kring att skydda čû¶łŽ«Ăœ frĂ„n översvĂ€mning i spelet Floodville och diskutera krisberedskap.
Hur pÄverkar det varmare klimatet oss? Vad hÀnder om sjukhuset blir översvÀmmat?
En nyligen publicerad rapport frĂ„n Centrum för forskning om samhĂ€llsrisker, CSR, har kartlagt den fysiska aktiviteten och hĂ€lsostatusen hos seniorer i čû¶łŽ«Ăœ kommun.
Forskare vid Centrum för forskning om samhĂ€llsrisker, CSR, vid čû¶łŽ«Ăœs universitet har genomfört en studie om mobilappguidade klimatvandringar som ett sĂ€tt att förmedla kunskap om klimatförĂ€ndringar och dess effekter.
Studien, som gjordes pÄ uppdrag av SMHI och Àr en del av de sÀrskilda medel som SMHI har för att bidra till klimatanpassningsarbete, undersökte hur mÀnniskor upplever klimatförÀndringar utifrÄn en berÀttelse och om denna berÀttelse kan ge oss insikter om
Den senaste IPCC-rapporten om klimatförÀndringar betonar vikten av att alla aktörer, oavsett om de Àr statliga eller inte, bidrar till kampen mot klimatförÀndringarna.
KlimatförĂ€ndringar med potentiell risk för katastrofala konsekvenser som skogsbrĂ€nder och översvĂ€mningar beskrivs ofta som samhĂ€llskriser. I vilken omfattning Ă€r samhĂ€llet utsatt för risk? Ăr klimatriskerna begrĂ€nsade till specifika sociala grupper och platser, eller Ă€r hela samhĂ€llet hotat?
Skyfall som orsakar lokala översvÀmningar Àr ett vanligt och kostsamt fenomen i Sverige. De kan orsaka vattenfyllda kÀllare och skador pÄ infrastruktur som kan medföra betydande problem för individer och samhÀlle.
Ny forskning frĂ„n čû¶łŽ«Ăœs universitet undersöker effekten av statliga stimulansmedel för suicidprevention som under tre Ă„r delats ut till regioner och kommuner.
David Olsson tillsammans med Ruth Björkholm, bÄda medarbetare pÄ Centrum för forskning om samhÀllsrisker, har varit i Varanasi i Indien i tre veckor och bland annat diskuterat samarbeten inom utbildning och forskning.
David och Ruth Äkte till Indien pÄ ett lÀrarutbyte genom Linnaeus-Palmestipendiet. Linnaeus-Palmeprogrammet syftar till att stÀrka partnerskap mellan svenska lÀrosÀten och lÀrosÀten i lÄg- och medelinkomstlÀnder.
Sverige upplever redan nu och kommer i framtiden att fÄ uppleva flera extrema vÀderhÀndelser pÄ grund av klimatförÀndringar till följd av den globala uppvÀrmningen. Det kommer att pÄverka mÀnniskors existens och vÄrt samhÀlle och krÀva anpassning av olika slag.
Under de senaste Ären har kriserna kommit nÀrmare. Varför Àr vissa problem i samhÀllet sÄ svÄra att lösa? Ofta finns kunskap, teknik och resurser, men ÀndÄ gÄr det trögt eller inte alls inom vissa omrÄden. Forskarna tror att det finns mycket att lÀra av jÀmförelser mellan hanteringen av pandemin och klimatfrÄgan.
- Det finns problem som Àr sÀrskilt svÄra att hantera och dÀr samhÀllets vanliga system för att hantera risker och lösa problem inte rÀcker till?
