Nu finns det skandinaviska sÀterbruket (eller fÀbodvÀsendet som det ocksÄ kallas) pÄ Unescos lista över immateriella kulturarv av betydelse för mÀnsklighetens historia. Beslutet fattades pÄ Unescos möte i Paraguay den 3 december.
FÀbodkulturen Àr en levande tradition som innefattar allt frÄn djurhÄllning och betesmarker till mattraditioner och musik.
Vad hÀnder nÀr den globala och nationella hÄllbarhetspolitiken ska hanteras utifrÄn lokala förutsÀttningar? Vad har kommunen eller det lilla lokalsamhÀllet för handlingsutrymme och verktyg för att hantera omstÀllningsutmaningar eller samhÀllsrisker?
Forskning om rÀttvisa i samband med katastrofer och hÄllbar utveckling blir allt viktigare i en vÀrld dÀr klimatförÀndringar och sociala ojÀmlikheter skapar nya utmaningar.
KörsĂ„ng Ă€r ett geografiskt vĂ€lspritt fenomen i Sverige. Trots det har omrĂ„det varit relativt outforskat. Tills nu. Per Göransson, nybliven doktor i kulturgeografi vid čû¶łŽ«Ăœs universitet, har forskat i Ă€mnet.
Körer har lÀnge varit en populÀr kulturaktivitet i Sverige. Fenomenet körsÄng Àr sÀrskilt intressant dÄ det uppskattas att cirka 600 000 personer (6 procent av Sveriges befolkning) sjunger i kör.
Det pÄgÄr en omstÀllning frÄn tillvÀxt till hÄllbar utveckling i svenska regioner, men effekterna Àr begrÀnsade. Anledningen? HÄllbarhetsarbetet har hittills frÀmst handlat om kunskap och metoder snarare Àn ÄtgÀrder för konkreta effekter.
Sveriges och VÀrmlands energiproduktion och energikonsumtion behöver stÀllas om och i detta sammanhang har begreppet energigemenskaper kommit upp pÄ agendan.
Forskarskolan om hÄllbar samhÀllsförÀndring anordnade en övning dÀr doktorander fick presentera och försvara sin avhandling. Det blev en uppskattad övning inför disputationen.
â Ăvningen gick till sĂ„ att varje doktorand fick presentera sitt projekt och sina slutsatser pĂ„ 15 minuter och dĂ€refter svara pĂ„ frĂ„gor frĂ„n publiken, som agerade betygsnĂ€mnd, under ytterligare 15 minuter, sĂ€ger Annika Jonsson, förestĂ„ndare för forskarskolan.
Sofia HallerbÀck Àr en engagerad doktorand som har Àgnat mycket tid Ät att förstÄ och skydda vÄra ekosystem. Med en bakgrund som civilingenjör inom ekosystemteknik och som konsult inom dagvattenhantering och vattenförvaltning i kommunen fick hon en förstÄelse för de utmaningar som vÄra vattenresurser stÄr inför.
- För mig startade intresset för risk- och miljöfrÄgor med ett engagemang för global rÀttvisa och rÀttvis handel.
Boken âMatarvets trĂ„dar â frĂ„n antik fisksĂ„s till svenskt fredagsmysâ har utsetts till 2023 Ă„rs vinnare av MĂ„ltidsakademiens biblioteksstiftelses pris i kategorin Historisk mĂ„ltidslitteratur.
Hur pÄverkar vÄrt agerande idag framtida generationer? Vilken effekt fÄr det om vi tÀnker inte bara 50 eller 100, utan miljoner Är framÄt? Och vilken roll spelar historien för att skapa en hÄllbar framtid?
Dubai Àr vÀrd för den Ärliga konferensen för parterna COP 28 inom FN:s ramkonvention om klimatförÀndringar (UNFCCC) som startar idag. UppmÀrksamheten riktas nu mot de viktiga stegen inför evenemanget. Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljö, blickar tillbaka pÄ det första av tvÄ möten som leder upp till COP, nÀmligen mötet för de underordnade organen (SB) i Bonn.
Det första mötet hÄlls i maj eller juni och alltid i Bonn, Tyskland, dÀr sekretariatet för UNFCCC finns.
Vad gjorde grisen till sjöss och vad har Pommac för koppling till frikyrklighet? Den tvÀrvetenskapliga antologin Matarvets trÄdar: FrÄn antik fisksÄs till svenskt fredagsmys bjuder pÄ ett generöst smörgÄsbord med exempel pÄ mat som kulturarv.
I boken tas lÀsaren med pÄ en mÄltidshistorisk tur med allt frÄn nedslag i antiken och medeltiden till hÄvfiske i Tornedalen, fredagsmys, husmorsskolor, prinsesstÄrtor, kÄlrötter, lÀskeblask och saft.
Tid Àr en viktig aspekt nÀr vi vill förstÄ de processer som gör samhÀllen hÄllbara sÄvÀl som ohÄllbara. Med fokus pÄ olika tidsperspektiv som kan ha betydelse för hÄllbar omstÀllning bjuder CRS, Centrum för forskning om hÄllbar samhÀllsförÀndring, in till symposiet HÄllbarhetens temporalitet.
ForskningsrĂ„det för hĂ„llbar utveckling - Formas - finansierar fem forskarskolor inom hĂ„llbart samhĂ€llsbyggande. čû¶łŽ«Ăœs universitet samarbetar med Ărebro Universitet i en av dem.
Forskarskolan Att planera för vattenutmaningar i det hÄllbara samhÀllsbyggandet (Watch) Àr en mÄng- och transdisciplinÀr forskarskola för sju doktorander i Àmnena biologi, kemi, kulturgeografi, risk- och miljöstudier, sociologi och statskunskap.
Den senaste IPCC-rapporten om klimatförÀndringar betonar vikten av att alla aktörer, oavsett om de Àr statliga eller inte, bidrar till kampen mot klimatförÀndringarna.
Betande kossor pĂ„ en grön Ă€ng under blĂ„ himmel. VĂ€lmĂ„ende grisar som bökar i dyngan. Kycklingar i vĂ„rsolen. Vi omges av romantiska bilder och berĂ€ttelser om hur djur hĂ„lls för att bli mat. Men i verkligheten Ă€r det bĂ„de svĂ„rt och komplicerat att fĂ„ ihop en etisk djurhĂ„llning med ekonomi och praktiska begrĂ€nsningar. I sin avhandling âHur blir djur mat?
1962 beslutade riksdagen att införa en nioÄrig enhetsskola, grundskolan. Det var kommunerna som skulle ansvara för genomförandet. I avhandlingen Olika vÀgar till enhetlig skola?: En studie av grundskolans etablering pÄ kommunal nivÄ, 1950-1968, har à sa Melin undersökt vad det var som pÄverkade hur det statliga beslutet genomfördes i kommunerna.
à ren 1950-1968 Àr en tid av stora förÀndringar i det svenska samhÀllet.
Klimatkonferensen COP27 Ă€gde rum 6-18 november 2022 i Sharm el Sheik, Egypten. Avit Bhowmik, forskningsledare för CRS och forskare i risk- och miljöstudier vid čû¶łŽ«Ăœs universitet, var en av deltagarna.
PÄ vilket sÀtt deltog du i COP27?
- Jag var en del av ett internationellt team med forskare och praktiker som lanserade ett nytt projekt "The Climate Long Game" pÄ Climate Action Hub-paviljongen pÄ COP27.
