Utbildningen i svensk skola ska vila pÄ vetenskaplig grund. Det stÄr i skollagen. Men vad hÀnder nÀr förutsÀttningarna saknas?
Tid för kollegialt samarbete Àr betydelsefullt för arbetsmiljön och undervisningens kvalitet, men det finns sÀllan en genomarbetad organisation som stöder ett samarbete runt planering och efterarbete.
âAtt samtala Ă€r sĂ„ lĂ€ttillgĂ€ngligt att vi nĂ€stan glömmer bort att det Ă€r ett starkt och verkningsfullt verktyg för att bedriva skolutvecklingâ. Det sĂ€ger Monica Evermark, förestĂ„ndare för Regionalt utvecklingscentrum, RUC, och Mia-Marie Sternudd-Groth, lektor i pedagogiskt arbete, bĂ„da verksamma vid čû¶łŽ«Ăœs universitet och redaktörer för antologin Skolutveckling genom samtal.
Nu Àr det förstÄs inte sÄ enkelt som att bara prata pÄ.
Studenter vid čû¶łŽ«Ăœs universitet erbjuds att genomföra studier i olika delar av vĂ€rlden, bland annat i indiska Varanasi, eller Banaras som det ocksĂ„ Ă€r kĂ€nt som.
Kent Fredholm har varit verksam som lÀrare frÄn Ärskurs 6 upp till gymnasiet och inom vuxenutbildning i ungefÀr tjugo Är, men arbetar sedan tre Är tillbaka pÄ lÀrarutbildningen som adjunkt och doktorand, och med en enstaka gymnasiegrupp.
čû¶łŽ«Ăœs universitet har skickat in en ansökan till UniversitetskanslersĂ€mbetet, UKĂ, om tillstĂ„nd att fĂ„ utfĂ€rda grundlĂ€rarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
čû¶łŽ«Ăœs universitet bedriver idag grundlĂ€rarutbildning inom inriktningarna mot arbete i förskoleklass och Ă„rskurs 1 â 3 respektive arbete i Ă„rskurs 4 â 6. BĂ„da dessa inriktningar har nyligen granskats av UKĂ och hĂ„ller hög kvalitet. Tidigare har universitetet Ă€ven haft fritidspedagogutbildning.
Den svenska skolans demokratiuppdrag innebÀr att skolan ska ge eleverna kunskap om och förtrogenhet med det demokratiska systemet, att den ska utformas enligt demokratiska principer samt att den ska fostra demokratiska samhÀllsmedborgare. Men hur beskrivs och konstrueras demokratiuppdraget i lagar, förordningar, styrdokument och andra policytexter?
Hösten 2018 startade UniversitetskanslersĂ€mbetet, UKĂ, utvĂ€rderingen av alla Ă€mneslĂ€rarutbildningar i landet. Nu har beslutet kommit. Drygt hĂ€lften av utbildningarna fĂ„r omdömet hög kvalitet och knappt hĂ€lften ifrĂ„gasatt kvalitet.
Lektorer inom lĂ€rarutbildningen vid čû¶łŽ«Ăœs universitet ska tillbringa en dag i veckan ute pĂ„ skolor i čû¶łŽ«Ăœs kommun. Syftet Ă€r att stĂ€rka lĂ€rarutbildningen genom att öka förstĂ„elsen för lĂ€rarnas arbete och utveckla kontakten med skolor pĂ„ fĂ€ltet. Kompetensutvecklingen för lektorer Ă€r ett samarbete mellan čû¶łŽ«Ăœs universitet och čû¶łŽ«Ăœs kommun.
â Vi arbetar stĂ€ndigt med att utveckla kvaliteten pĂ„ vĂ„ra lĂ€rarutbildningar.
čû¶łŽ«Ăœs universitet beviljas 3 000 000 kr för fortsatt deltagande i satsningen pĂ„ arbetsintegrerad lĂ€rarutbildning.
čû¶łŽ«Ăœs universitet var ett av de lĂ€rosĂ€ten som i höstas lĂ€mnande in en intresseanmĂ€lan för att delta i satsningen pĂ„ arbetsintegrerad lĂ€rarutbildning. Uppdraget innebĂ€r att utveckla ett regionalt samarbete som möjliggör en arbetsintegrerad lĂ€rarutbildning dĂ€r man kan studera till lĂ€rare samtidigt som man arbetar pĂ„ en skola.
...Din avhandling "FlersprÄkiga elevers lÀsförstÄelse pÄ svenska. Om lÀsstrategier och lÀsutveckling pÄ mellanstadiet" har valts till Skolportens favorit. Grattis!
â Tack, jag blev vĂ€ldigt glad. Det Ă€r lĂ€tt att sjĂ€lv bli uppslukad av det man skriver, men det hĂ€r blir en bekrĂ€ftelse pĂ„ att fler lĂ€st och tyckt att det var intressant.
Vad innebÀr det att bli utsedd till Skolportens favorit?
â Skolporten har en lĂ€sarpanel som lĂ€ser avhandlingar frĂ„n de senaste mĂ„naderna.
Peter Williamson, Director, Stanford Teacher Education Program for Secondary Teachers vid Stanford University, har besökt lĂ€rarutbildningen vid čû¶łŽ«Ăœs universitet. Bland annat höll han förelĂ€sningen: Core Values as Principles for Deeper Learning in Teacher Education: Promises and Pitfalls.
Nytt projekt med forskare frĂ„n čû¶łŽ«Ăœs universitet och frĂ„n Globala gymnasiet som i samverkan med lĂ€rare i Stockholms stad kommer att undersöka en elevaktiv och undersökande metod som i den engelsksprĂ„kiga litteraturen benĂ€mns âenquiryâ.
En grupp frĂ„n Centrum för sprĂ„k- och litteraturdidaktik, CSL, vid čû¶łŽ«Ăœs universitet har besökt Dharamsala i Indien. Syftet var att utveckla lĂ€rarstudenters möjligheter att utföra verksamhetsförlagd utbildning, VFU, och examensarbete i omrĂ„det samt att samla in material i ett pĂ„gĂ„ende forskningsprojekt kring den tibetanska argumentationstekniken.
Redan i slutet av 1980-talet startades ett samarbete mellan čû¶łŽ«Ăœs universitet och Indien.
Hur ser religiös utövning, tro och praktik ut idag i Sverige? Hur skiljer sig olika religiösa grupper Ät i frÄga om genus, Älder, utbildning och inkomst? Hur kan vi förstÄ vanekristna svenskar och deras relation till kristendom?
- Ett levande sprÄk förÀndras. HÀr kan vi se fröet till skriftsprÄket. SÄ mycket tidigare kan vi inte komma, sÀger Nils Dverstorp, universitetslektor i svenska sprÄket, som tog med sig en grupp studenter frÄn ÀmneslÀrarprogrammet pÄ runexkursion och besökte JÀrsbergsstenen i Kristinehamn samt en runsten i Ve i VÀse.
I takt med att samhÀllet förÀndras sÄ förÀndras det svenska sprÄket. FörÀndringar kÀnnetecknar ett levande sprÄk, om sprÄket inte förÀndras har det dött ut.
PÄ vilket sÀtt pÄverkar anvÀndningen av digitala lÀrplattformar undervisningen i klassrummen pÄ gymnasiet? Vad hÀnder med samspel och lÀrande nÀr varje elev har sin egen dator och undervisningen flyttar till nya digitala rum?
Höstens examenshögtid har firats i dagarna tvĂ„ och čû¶łŽ«Ăœs universitet har i helgen delat ut 810 glasĂ€pplen till förvĂ€ntansfulla studenter som nu lĂ€mnar studietiden för arbetslivet.
Under höstens examenshögtid fick det sÀttas in en extra ceremoni, vilket gjorde Ärets högtid till den största hittills vid universitetet.
- Det Àr roligt att antal studenter pÄ högtiden ökar varje Är, sÀger Helena Persson, konferenskoordinator och projektledare för examenshögtiden.
