Det Ă€r en ansvarsfylld roll att vara handledare vid sjĂ€lvstĂ€ndiga arbeten, examensarbeten, och uppsatsarbeten. Men hur Ă€r det egentligen att vara handledare? Hamid Asghari, doktor i pedagogiskt arbete vid čû¶łŽ«Ăœs universitet berĂ€ttar lite mer.
Hamid Asghari Àr programledare för Kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade, KPF, samt kursledare för tvÄ kurser inom pedagogiskt arbete.
Slutrapport för utvÀrdering av examen pÄ kandidat-, magister- och masternivÄ inom folkhÀlsovetenskap, idrottsvetenskap, rehabiliteringsvetenskap, riskhantering samt risk- och miljöstudier Àr klar.
âLĂ€rares observation av, och Ă„terkoppling till, varandra Ă€r en av de allra viktigaste men ocksĂ„ mest outnyttjade resurserna för skolutveckling.â Det sĂ€ger Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete och projektledare för forsknings- och utvecklingsprojektet LISA-PLOT.
Forsknings- och utvecklingsprojektet LISA-PLOT, Linking Instruction and Student Achievement â Professional Learning Observations of Teaching, Ă€r ett samarbete mellan skolhuvudmĂ€nnen i VĂ€rmlandsregionen
Utbildningen i svensk skola ska vila pÄ vetenskaplig grund. Det stÄr i skollagen. Men vad hÀnder nÀr förutsÀttningarna saknas?
Tid för kollegialt samarbete Àr betydelsefullt för arbetsmiljön och undervisningens kvalitet, men det finns sÀllan en genomarbetad organisation som stöder ett samarbete runt planering och efterarbete.
FN:s nÀtverk för hÄllbar utveckling (Sustainable Development Solutions Network,SDSN) Àr ett nÀtverk som samlar vetenskaplig och teknisk expertis för att frÀmja integrerade strategier för att genomföra hÄllbara utvecklingsmÄl och Parisavtalet.
NÀtverket har sÀrskilt fokus pÄ att lokalisera de hÄllbara mÄlen, undervisa om hÄllbar utveckling och stödja genomförande av hÄllbarhetsmÄlen.
âAtt samtala Ă€r sĂ„ lĂ€ttillgĂ€ngligt att vi nĂ€stan glömmer bort att det Ă€r ett starkt och verkningsfullt verktyg för att bedriva skolutvecklingâ. Det sĂ€ger Monica Evermark, förestĂ„ndare för Regionalt utvecklingscentrum, RUC, och Mia-Marie Sternudd-Groth, lektor i pedagogiskt arbete, bĂ„da verksamma vid čû¶łŽ«Ăœs universitet och redaktörer för antologin Skolutveckling genom samtal.
Nu Àr det förstÄs inte sÄ enkelt som att bara prata pÄ.
Fakulteten för humaniora och samhĂ€llsvetenskap vid čû¶łŽ«Ăœs universitet, vill uppmĂ€rksamma en person som har en drivande roll i den svenska musikbranschen. Hon har ocksĂ„ anknytning till VĂ€rmland och har haft stor betydelse för Musikhögskolan Ingesund i samband med Ă„rliga Polar Music Prize som hon Ă€r VD för. Marie Ledin utses till hedersdoktor vid čû¶łŽ«Ăœs universitet 2020.
Marie Ledin Àr dotter till legendaren Stikkan Anderson och vÀrmlandsbördiga Gudrun Rydstedt.
Det finns en ganska stor grupp frÄn frÀmst Tyskland och NederlÀnderna som har valt att flytta till Skandinavien. Anledningarna till flytten frÄn urbana, tÀttbebyggda omrÄden i hemlÀnderna ut till skogen mitt i obygden Àr flera. Tidigare forskning har frÀmst betecknat detta som en önskan att byta livsstil, frÄn stressigt storstadsliv till lugnet pÄ landet.
Centrum för genusforskning, CGF, Àr ett kunskaps- och forskningscentrum, dÀr forskare frÄn flera Àmnen samverkar. CGF har funnits som forskargrupp sedan 2006, men har rötter frÄn tidigt 1990-tal dÄ miljön gick under JÀmstÀlldhetscentrum.
Vem Àr du och vad har du för bakgrund?
- Min bakgrund Àr inom genusstudier och sociologi.
Studenter vid čû¶łŽ«Ăœs universitet erbjuds att genomföra studier i olika delar av vĂ€rlden, bland annat i indiska Varanasi, eller Banaras som det ocksĂ„ Ă€r kĂ€nt som.
Den amerikanske författaren Cormac McCarthy, med verk som Blood Meridian, StĂ€derna pĂ„ SlĂ€tten och VĂ€gen, Ă€r i fokus för en ny avhandling frĂ„n čû¶łŽ«Ăœs universitet. Fredrik Svensson lyfter fram nya aspekter av ett mĂ„ngĂ„rigt författarskap som resulterat i sĂ„vĂ€l romaner som pjĂ€ser och filmmanus.
Cormac McCarthys produktion spÀnner över lÄng tid, frÄn 1960-talet fram till början av 2000-talet och hittills har det blivit tio romaner.
⊠inom Forskarskolan om hÄllbar samhÀllsförÀndring sedan 1 februari i Är. Varför har du valt att forskarutbilda dig?
- Ja, för att jag Àr nyfiken, vill lÀra mig mer, förkovra mig och Àven bidra till att utveckla kunskapen i socialt arbete som omrÄde...
...
Den pÄgÄende coronapandemin utgör en förÀndring för alla i samhÀllet med mycket stor pÄfrestning pÄ bÄde global nivÄ och för enskilda individer. Hur klarar de gamla i vÄrt samhÀlle att hantera och förhÄlla sig till krisen?
I coronakrisens spĂ„r har universitet och högskolor i Sverige fĂ„tt fler utbildningsplatser och intresset för högre utbildning har ökat nu nĂ€r arbetsmarknaden blivit tuffare. Ansökningarna till čû¶łŽ«Ăœs universitet har ökat med 23 procent jĂ€mfört med 2019.
Totalt ansökte 38 599 personer till čû¶łŽ«Ăœs universitets program och kurser, vilket Ă€r en kraftig ökning frĂ„n de 31 190 som sökte 2019.
Kent Fredholm har varit verksam som lÀrare frÄn Ärskurs 6 upp till gymnasiet och inom vuxenutbildning i ungefÀr tjugo Är, men arbetar sedan tre Är tillbaka pÄ lÀrarutbildningen som adjunkt och doktorand, och med en enstaka gymnasiegrupp.
